När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa. Genom intervjuer baserade på vinjetter med fem familjehemssekreterare och en familjehemsgruppschef verksamma på två olika socialkontor ämnade denna studie att finna diskurser om umgänge. Resultaten visar två diskurser rörande umgänge: diskursen om umgänge som en självklarhet och diskursen om umgänge utifrån barnets behov. Empirin analyserades med stöd av anknytningsteorin och teorin om handlingsutrymme.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-105148 |
Date | January 2015 |
Creators | Öhlund, Caroline, Holmér, Malin |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds