Automatiska brandlarmsystem spelar ofta en central roll i byggnaders brandskydd. Systemen fyller en viktig funktion då de utformas för att detektera brand i ett tidigt skede och därefter aktivera nödvändiga åtgärder för att minimera konsekvenser av en brand. Dessa åtgärder kan exempelvis vara att aktivera utrymningslarm eller styrning av ventilationssystem. Sjukhus är ofta komplexa byggnader med många olika verksamheter under ett och samma tak och det ställs därför höga krav på att brandlarmanläggningar skall fungera som avsett. Det nämns i Sverige såväl som internationellt i Europa att det är väldigt få automatlarm från brandlarmanläggningar där det faktiskt utbrutit en brand, jämfört med antal larm då det inte utbrutit en brand. Det är ingen ovanlighet att andelen brandtillbud är så låg som 5%. Inträffade bränder på Norrbottens läns sjukhus består inte bara av olyckor och tekniska fel utan orsakas även av individers illvilja och desperata handlingar. Hur fungerar då brandlarmanläggningarna på Norrbotten läns fem sjukhus, och hur uppfattas dem av personal och räddningstjänster? De automatiska brandlarmsystemen på Norrbottens läns fem sjukhus undersöktes genom en förstudie, dokumentgranskning och till sist en kvalitativ intervjustudie med driftpersonal, räddningstjänster och besiktningspersonal. Primärt fokus var att undersöka om sjukhusens brandlarm ger likvärdigt skydd eller om någon anläggning utmärker sig mer än de andra på något sätt. Syftet var även att undersöka sjukhusets egen personals och kommunernas räddningstjänsters uppfattning om brandlarmen. Det finns omfattande regelverk som styr vilka typer av verksamheter som kräver ett automatiskt brandlarm, hur dessa skall dimensioners, underhållas och besiktigas. I SBF 110 – Regler för brandlarm finns bestämmelser att revisionsbesiktningar skall utföras. Dokumentgranskningen bestod av sammanställning och jämförelser mellan protokoll från revisionsbesiktningar för de olika åren på respektive sjukhus. Även insatsstatistik för respektive kommun undersöktes. Insatsstatistik och besiktningsprotokoll från de olika sjukhusen skiljde sig något men vid närmare granskning kunde ett samband mellan de båda ses för de enskilda sjukhusen. Dessa samband tillsammans med framkomna åsikter vid intervjustudien visade att åtgärdsarbete och underhåll sköts bättre på ett par sjukhus än andra. Även räddningstjänsters och besiktningsmäns uppfattning styrkte, oberoende av varandra, dessa mönster. Med dessa åsikter tillsammans med teorier och resultat från tidigare studier om brandlarm kunde slutsatser dras. Besiktningspersonal menade att vissa verksamheter vidtar åtgärder och arbetar för en säkrare anläggning medan andra upplevs som att de inte tar åt sig eller vill göra förbättringar i samma utsträckning. Räddningstjänsterna skiljde sig även åt i sin uppfattning där en menade att sjukhuset är stort och inte är ett problemområde rent larmmässigt, och att ett visst antal falsklarm måste förväntas och accepteras av en sådan stor verksamhet. En annan räddningstjänst menade att sjukhuset är en av de verksamheter som genererar flest larm i kommunen och hoppas på en förbättring. Sjukhusens egen personal, i form av driftpersonal, anläggningsskötare och driftchef, var generellt nöjda med sina anläggningar och upplevde inga större problem. Sammanfattning <img src="blob:https://ltu.diva-portal.org/71460e60-6d29-4e00-8a6f-6a6a8c790f31" /> II Efter en sammantagen bedömning av insamlat och tillhandahållet material anses Gällivare sjukhus vara det sjukhus som har mest arbete att göra runt sitt brandlarm för att nå upp till en likvärdig nivå som de bäst presterande sjukhusen. Bidragande orsaker till detta har varit den jämförelsevis höga falsklarmstatistiken och låga åtgärdsstatistiken. Besiktningspersonalens åsikter som oberoende part speglade denna statistik och var på så vis ett bra komplement som styrkte dessa observationer. Kiruna sjukhus tillsammans med Kalix och Piteå bedöms som de sjukhus som ligger i framkant med sitt arbete och har det tillsynes bäst fungerande arbetet runt brandlarmanläggningarna. Detta med utgångspunkt i den höga åtgärdsstatistiken och lägre antalet automatlarm som genererats från dessa sjukhus. Räddningstjänsterna i dessa tre kommuner har goda uttalanden och reflektioner angående sjukhusen. Även besiktningspersonal uppgav sig ha goda erfarenheter från dessa sjukhus. / Automatic fire alarm systems (AFAS) often play a central role regarding the fire protection in buildings. These systems are important in the sense that they are designed to detect fire at an early stage and activate certain safety systems to minimize the consequences of a fire. An example of this can be to activate the emergency alarm or specific control of the ventilation system. Hospitals are often complex buildings with multiple departments under the same roof, and because of this there are high requirements regarding the function and reliability of the AFAS. It is mentioned in Sweden, as well as internationally in Europe, that very few of the registered alarms from AFAS are due to actual fires, as compared to the number of alarms with no fire. It is not unusual that the percentage of actual fires are as low as 5% of all the registered alarms. Fires occurred in the hospitals of Norrbottens län are not only due to accidents and technical errors, but also the malice and desperate actions of individual people. So how does the AFAS in the five hospitals of Norrbottens län work, and what are the local fire departments conceptions of them? The AFAS in these hospitals were studied through a pilot study, document review and thereafter a qualitative interview study. The interview study was conducted with technical staff from hospitals, fire departments and inspectors. A primary focus was to determine whether these systems provides an equivalent protection across all the five hospitals or if any of the hospitals stand out in any way. The aim of this work has also been to investigate the opinions of the technical staff at the hospitals as well as the local fire departments. There are comprehensive regulations regarding which types of buildings that require AFAS, how they should be dimensioned, maintained and inspected. SBF 110 – Regler för brandlarm regulates that major inspections shall be performed yearly. The document review consisted of a compilation and comparison of protocols conducted each year at the different hospitals. Incident statistics from the fire departments were also examined. The incident reviews and protocols from the yearly inspections for the different hospitals differed. With a closer look, similarities between incident reviews and protocols could be seen. These similarities, along with gathered opinions from the interviews, showed that maintenance and actions taken to faults in the systems differed between the hospitals. Some for the better and some for the worse. The opinions of both the fire departments and the inspectors, independently, strengthen these observations. With these opinions along with theories and results from previous studies, conclusions could be made. The inspectors were of the opinion that some hospitals take actions and actively work for a safer and more reliable system, while others were perceived as if they are not as willing to make improvements. The fire departments also differed in their opinions. One said that the hospital is very large and not a major problem regarding alarms, but that a certain amount of alarms must be anticipated and accepted due to the large operation of a hospital. Another fire department said that their hospital is one of the largest contributors of the automatic fire alarms Abstract <img src="blob:https://ltu.diva-portal.org/47dd1b6c-dfde-4870-afb3-e9629c798ecf" /> IV in the region and hope for an improvement. The technical staff in the hospitals were generally pleased with their systems and didn’t experience any major problems. By an overall assessment Gällivare hospital is considered to be the hospital that has the most amount of work to be done in order to be on the same level as the better performing hospitals. Contributing factors to this conclusion was the, by comparison, relatively high false alarm- statistics and low rate of actions taken to faults. The opinions of the inspectors did, as a third impartial part, serve as a good complement and reflected these observations. Kalix, Kiruna and Piteå were the hospitals with the least amount of perceived flaws. This conclusion was made from the high rate of actions taken to faults and the lower amount of false alarms generated by these hospitals. The local fire departments in these three places all had positive comments and thoughts regarding their local hospitals. The inspectors generally had good experiences with these hospitals as well.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-75896 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Trane, Joakim |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Byggkonstruktion och brand |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0039 seconds