Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för den kvinnliga brottsligheten i Karlstad under perioden 1914–1920. Arbetet grundas på kvantitativ metod men har även inslag av kvalitativ metod. Den teoretiska grunden för uppsatsen är Yvonne Hirdmans genusteori som kompletteras av tre kriminologiska teorier. Källmaterialet som används i uppsatsen är Karlstads Stadsfiskal, Rotel över brottmål, 1914–1920 med beteckning CIII:15–21 som finns tillgängligt på Värmlandsarkivet i Karlstad. Uppsatsens resultat är att kvinnor begick en variation av brott som skiftade varje år. Männen hade fyra största brottstyper som återkom varje år nämligen fylleri, förargelseväckande beteende, fylleri under sabbat samt förseelse. De tre oftast förekommande brott hos kvinnor är förseelse, fylleri och stöld. Det straff som tilldelades oftast för både män och kvinnor är böter och båda könen hade ett högt antal frikända personer. Det som skiljer könen åt gällande straff är att till stillnad från männen var det väldigt få kvinnor som straffades med straffarbetet och fängelsestraff. / The purpose of this paper is to enable a deeper understanding of female criminality in Karlstad between 1914-1920. The work primarily uses a quantitative method, but also draws slightly from qualitative method. The theoretical basis for this essay is Yvonne Hirdman’s gender theory, which is supplemented by three criminology theories. The source material that has been used in this paper is Karlstad Stadsfiskal, Rotel över brottmål, 1914-1920 with designation CIII: 15-21 which is available at Värmland’s Archive in Karlstad. The result of this paper is that women committed a variety of crimes, that shifted every year, while men had four different crime types that recurred every year; namely drunkenness, disorderly conduct, drunkenness during the Sabbath, and misdemeanor. The three most common crimes amongst women were misdemeanor, drunkenness and theft. The most common punishment for both sexes was fines, and both sexes also had a high amount of acquittals. The biggest difference between the punishment of men and women was the fact that women were much less likely to be sentenced to prison or hard labour.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-47800 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Majcher, Kinga Kamila |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds