Litteraturstudier visar att det mellan år 1961 och 1970 byggdes 600 000 flerbostadshus i Sverige, tiden är nu inne för en renovering av dessa byggnaders våtrumsstammar. De tekniker som konkurrerar om de stora renoveringsarbetena är den klassiska stambytesrenoveringen, Relining och Prefab-badrum. Huvuddelen av denna uppsats utgörs av en undersökning av de tre teknikerna men rapporten beskriver också problem som kan uppstå vid renoveringar av våtrumsstammar och den ger en allmän redovisning för Sveriges byggnadsbestånd. Den klassiska stamrenoveringsmetoden, då det gamla badrummet rivs ut och ett nytt badrum byggs upp utifrån den gamla stommen, är ett omfattande och tidskrävande projekt. För att minimera bland annat kostnader, byggtid och byggavfall har man tagit fram nya, mindre tidskrävande tekniker. Så sent som år 1990 gjordes den första Relining renoveringen i Sverige. Denna är idag intakt vilket tyder på att livslängden för denna typ av renovering är minst 18 år. Tack vare att rören gjuts får de nya rören varken fogar eller skarvar, vilket minskar risken för fuktskador. Efter ett stambyte då man använt sig av Relining kan dock en mindre kunnig konsument tro att badrummet är intakt och kommer att så vara en lång tid framöver, men eftersom endast ledningarna renoveras, skulle detta kunna leda till att ett tätskikt kan fortsätta att läcka utan något ingrepp görs. Prefab-badrummen, vars teknik också är ny, bygger på att ett nytt badrum byggs i det gamla, vilket minimerar rivningsarbetet. När Rum i Rum AB renoverar badrummen använder de sig utav en ventilationsspalt för att eventuell framtida fukt ska kunna ventileras ut genom öppningen vid tröskeln in till badrummet. Detta är en prisvärd renovering som innefattar ett framtidstänkande, då eventuella läckor kan upptäckas direkt så några skador inte hinner bildas. Det finns dock en risk för en ”prefab” känsla ges, det vill säga mindre valmöjligheter när det gäller utformningen. Nu när miljonprogrammet kommer att behöva en stamrenovering anser jag att Prefab-badrummen är det bästa alternativet. De flesta av dessa badrum har liknande eller till och med samma utformning, vilket skulle gynna den utvecklade logistiken som finns inom Prefab-badrummen för att då hinna med all renovering som behövs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-1373 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Andersson, Magnus |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds