Bakgrund: I hemsjukvården ges den patientnära omsorgen vanligen av en anhörigvårdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anhörigvårdare upplever sig behöva kontinuerligt stöd från sjukvården. Det sociala stödet är en viktig del av vad som upprätthåller individen men det är omtvistat huruvida socialt stöd ska komma från hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet var att genom en begreppsanalys förtydliga begreppet socialt stöd med inriktning mot användning och betydelse för anhörigvårdare. Metod: Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökning genomfördes i 20 databaser. Det slutliga urvalet bestod av 38 artiklar ur vilka synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, konsekvenser och exempel av socialt stöd identifierades. Resultat: Resultatet visar att större delen av det sociala stödet kommer från resurser utanför hälso- och sjukvården men samtidigt att vissa stödinsatser var verkningslösa om de inte kom från utbildad personal. Resultatet diskuterades utifrån Husted och Husteds omvårdnadsteori The Symphonological Bioethical Theory och den vidare analysfasen. Konklusion och implikation: Socialt stöd finns och erbjuds anhörigvårdare men behöver anpassas utifrån anhörigvårdarens situation för att få avsedd verkan. Resultatet kan hjälpa distriktssköterskor att konkret stödja anhörigvårdare och därigenom minska risken för ohälsa kopplad till att vara anhörigvårdare. Vidare studier behövs för att ta ett bredare grepp på ämnet och utreda hur anpassningen kan ske så att anhörigvårdarna både kan erbjudas och ta emot det sociala stödet. / Background: Within home nursing most of the care is carried out by a family caregiver and without them the needs of the citizens would not be met. Caregivers feel they need continuous support from health care professionals. Social support is an important part of what sustains the individual but it is disputed whether the social support should come from health professionals. The aim was to, through a conceptual analysis, clarify the concept of social support with focus on the use and importance of caregivers. Method: The study follows Rodgers’ evolutionary method of concept analysis. Searches were made in 20 databases and the final sample consisted of 38 articles from which surrogate/related terms, antecedents, attributes, consequences and examples from social support were identified. Results: The results shows that the greater part of social support comes from outside the health care but that at the same time, some support measures were ineffective if they did not come from trained personnel. The results are discussed based on Husted and Husteds’ Symphonological Bioethical Theory and the further analysis phase. Conclusion and implication: Social support to caregivers needs to be tailored to the caregivers’ needs in order to have the intended effect. This result can help district nurses to understand how to support caregivers and thereby lessen their risk of health detoriation. Further research is needed to take a broader perspective on the subject and examine how social support can best be adapted so that carers can both be offered and receive social support.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-28632 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Larsson, Josefine, Lindh, Lisa |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds