Kransalger är en viktig nyckelart i Östersjön. De förökar sig med hjälp av oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan oosporer inom och mellan individer och populationer. Främst ställde jag mig frågan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstånd och habitat samt i vilken mån oosporer kan återföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats på lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har använts för att med hjälp av vågfunktioner beskriva oosporernas konturer. Parametrarna i vågfunktioner har sedan använts för statistiska analyser. Resultaten visade att de olika populationerna kunde separeras morfologiskt när oosporernas populationstillhörighet varit känd för analysen. Däremot var det svårare att separera individer från varandra men det fungerade bra i den population där flest oosporer insamlats. Då oosporernas identitet varit okänd för analysen återfördes endast hälften av dem till rätt population. Det gick inte att återföra okända oosporer till individer. De tre populationerna från bräckt vatten grupperades tillsammans i diskriminantanalysen, skilda från de två sötvattenpopulationerna som i sin tur var tydligt skilda från varandra. En spridning mellan de olika populationerna i brackvatten är trolig. Däremot är en spridning mellan populationerna i sött vatten inte sannolik. Det finns inte heller något som talar för en spridning mellan habitaten. Slutligen kan jag konstatera att det finns tillräckligt mycket information att hämta i oosporerna morfologi för att mäta relativa skillnader mellan individer och grupper liksom för att skatta variabilitet. / Charophytes are an important key species in the Baltic Sea. They reproduce by using oospores and this study aims at distinguish morphological differentiation between oospores within and between individuals and populations. Mainly I asked myself the question whether the differences and similarities in morphology could be associated with differences between geographic distance and habitat, and to what extent oospores could be reassigned to the correct population and individual. Charophytes of the genus Chara aspera were collected in eastern Svealand and harmonics from elliptic Fourier transforms have been used to describe the contours of the oospores. The parameters of the harmonics were then used for statistical analyses. The results showed that the different populations could be separated morphologically when the population affiliation of the oospores has been known to the analysis. It was difficult to separate individuals from each other, but it worked well in the population in which most oospores were collected. When the identity of the oospores was unknown to the analysis only half of them were returned to the correct population, and it did not work to reassign unknown oospores to individuals. The three populations from brackish water grouped together in the discriminant analysis, separated from the two freshwater populations, which, in turn, were clearly distinct from one another. Dispersal between the different populations in brackish water is likely. However, dispersal between the populations in fresh water is not likely. There is nothing to indicate dispersal between brackish and freshwater habitats. I can conclude that there is enough information in the morphology of the oospores to measure relative differences between individuals and groups, as well as to estimate variability.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-18748 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Frost, Sara |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0112 seconds