Bakgrund: Verksamheter som arbetar med barn är enligt svensk lag skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn kan ha utsatts för fysiskt våld. Sjuksköterskan kan dagligen komma i kontakt med barn och deras familjer och har därför en central roll när det kommer till att identifiera tecken. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse i vårdmötet med barn som misstänks ha blivit utsatt för fysiskt våld av en förälder. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys som metod där resultatet är grundat på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet: Ur artiklarna framkom två huvudkategorier: att hantera en befarad förövare och att sakna stöd. De subkategorier som framkom ur vardera kategorier var; att sakna kunskap, att sakna insyn om anmälningsprocessen, känsla före plikt, svårhanterligt möte med föräldrarna, osäkerhet och stressfylld arbetssituation. Bristande kunskap, stöd och utmaningar i arbetet upplevdes som en bidragande faktor till sjuksköterskans känsla av otillräcklighet. Konklusion: Riktlinjer samt lagar bör belysas i sjuksköterskans grundutbildning för att minska känslan av otillräcklighet. All hälso- och sjukvårdspersonal bör få adekvat utbildning inom ämnesområdet, eftersom daglig kontakt med barn kan förekomma. / Background: According to the Swedish Social Service Act, all healthcare professionals have an obligation to report any suspicion that a child has been abused by their parent. When it comes to identifying signs of physical abuse the nurses has a central role because it can be easier for a person that sees children and families on a regular basis to identify abuse. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses´ experience in the healthcare meeting with children suspected of being subjected to physical abuse by their parent. Method: A general literature study with qualitative approach based on nine studies. Result: The result emerged into two main categories: to handle a feared perpetrator and to lack support. The subcategories that emerged were; the lack of knowledge, lack transparency about the registration process, feeling before duty, difficult meeting with the parents, uncertainty and stressful work situation. Lack of knowledge, support and challenges at work were perceived as a contributing factor to the nurse's sense of insufficiency. Conclusion: Guidelines and laws should be highlighted in the nurse's primary education to reduce the feeling of insufficiency. All healthcare professionals should receive adequate education in the subject area, as daily contact with children may occur.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-37106 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Lindberg, Johanna, Ingvarsson, Moa |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds