Syftet med denna studie är att genom att granska LVM domar undersöka hur socialnämnden och förvaltningsrätten framställer missbruksproblematik i de två olika ålderskategorierna, unga vuxna och äldre. Studien syftar även till att undersöka den betydelse klientens ålder tillskrivs i olika LVM domar. Tidigare forskning visar att socialnämnden prioriterar unga klienter för missbruksvård och i beslut om att ansöka om LVM hos förvaltningsrätten. Även statistik från socialstyrelsen visar att det är fler unga än äldre som vårdas enligt LVM. Studiens empiriska material består av 20 domar, varav 10 domar representerar personer under 25 år och 10 domar representerar personer över 65 år. Studien har analyserats utifrån ett socialkonstrukivistiskt perspektiv och en diskursanalytisk ansats med hjälp av de teoretiska begreppen ålderism, makt, diskurs, normalitet och subjektsposition. Studiens resultat visar att ålder inte explicit uttrycks som en motivering för LVM-vård men att den har en implicit betydelse. Detta visar sig bland annat genom att socialnämndens yttrande och förvaltningsrättens motivering till beslut skiljer sig för de två olika åldersgrupperna, exempelvis genom beskrivningen av klientegenskaper och den enskildes hälsa. Nyckelord: Tvångsvård, missbruk, ålder, diskurs, socialt arbete. / The purpose of this study is to examine how LVM judgements examine how the social welfare board and the administrative court present substance abuse problems in the two different age categories, young adults and the elderly. The study also aims to examine the importance the client`s age is attributed to in various LVM judgments. Previous research shows that the social welfare board priorities young clients for substance abuse care and in decisions to apply for LVM with the administrative court. Statistics from the National Board of Health and Welfare also show that more young people than the elderly are cared for according to LVM. The empirical material of the study consists of 20 judgments, of which 10 judgments represent persons under 25 years of age and 10 judgments represent persons over 65 years of age. The study has been analyzed from a social constructivist perspective, and a discourse analytical approach using the theoretical concepts of ageism, power, discourse, normality and subject position. The results show that the social welfare board's opinion and the administrative court's motivation for decisions differ between the two different age groups, for example through the description of client characteristics and the divorced person's health. Keywords: Compulsory care, addiction, age, discourse, social work.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-57008 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Högberg Schön, Emelie |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0069 seconds