Studien undersökte konjunktionsfelslutet och hur det påverkas av förvåning och en konjunktions komponentlängd. En konjunktion (A&B) kan enligt sannolikhetslärans konjunktionsregler endast vara mindre eller lika sannolik som någon av dess komponenter (A eller B). Bryts denna regel begås ett konjunktionsfelslut. 227 deltagare (142 män och 86 kvinnor) randomiserades till 2 olika betingelser och fick utifrån olika långa konjunktioner av fotbollsrelaterade matchresultat antingen bedöma resultatens sannolikhet eller hur förvånade de blev av utfallet. Konjunktionerna var varierande långa och innehöll upp till 3 matchresultat som var utformade för att upplevas som mycket sannolika samt 1 matchresultat som utformats för att upplevas som mycket osannolik. Inga signifikanta resultat erhölls för att antalet konjunktionsfelslut förändras tillsammans med konjunktionens komponentlängd. Ju fler sannolika komponenter en konjunktion hade desto sannolikare (η2part=0,145) och mindre förvånande (η2part=0,336) bedömdes den däremot vara. Korrelationen mellan sannolikhet och upplevd förvåning utifrån varje konjunktions medelvärden var r=-0.985. Resultatet tyder på antalen konjunktionsfelslut inte påverkas av komponentlängden men däremot att konjunktionens utformning kan influera bedömningen av olika valalternativ samt att förvåning har ett mycket starkt samband med sannolikhetsbedömningar.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-165187 |
Date | January 2018 |
Creators | Dovärn, Magnus |
Publisher | Stockholms universitet, Psykologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds