Bakgrund: I december 2019 upptäcktes ett virus i Wuhan, Kina. Mars år 2020 deklarerade WHO Coronavirus disease som en pandemi. Viruset orsakade ARDS och patienterna var i behov av mekanisk ventilation. Intensivvårdens kapacitet överskreds och verksamheten omstrukturerades för att bemöta det ökade patientflödet. Intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning ökade och grundutbildade sjuksköterskor samt anestesisjuksköterskor omplacerades för att öka personaltätheten. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta på intensivvårdsavdelningar med patienter med diagnostiserad COVID-19. Metod: Tillämpad metod är en integrerad litteraturstudie. Totalt inkluderades nio artiklar och en innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med diagnostiserad COVID-19 beskrivs under temat “Att finna drivkraft trots motgångar” och fyra kategorier. Dessa kategorier var: “Fysisk-, och psykisk påfrestning”, “Känsla av ensamhet”, “Rädsla för viruset” och “Samhörighet”. Konklusion: Den förändrade arbetsmiljön har bidragit till att intensivvårdssjuksköterskor ställts inför situationer som orsakat etiska dilemman och en moralisk stress. Trots förändrade arbetsförhållanden har intensivvårdssjuksköterskor funnit drivkraft i civilsamhället och viljan att fortsätta vårda patienter med diagnostiserad COVID-19. / Background: In December of 2019 a novel coronavirus was discovered in Wuhan, China. In March of 2020 the WHO declared a global pandemic regarding the COVID-19 outbreak. The viral infection caused ARDS, which resulted in a number of patients requiring assisted mechanical ventilation. The high influx of patients in need of intensive care, quickly exceeded the capacity of the Intensive Care Units (ICU: s). This in turn increased the workload of intensive care unit nurses, leading to a reallocation of registered nurses and nurse anesthetists to increase the workforce. Purpose: To describe the experiences of an intensive care unit nurse working with patients diagnosed with COVID-19 in an intensive care unit. Method: The method was based on an integrated literature study. A total of nine articles were included and a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was implemented. Findings: The nurses reported several different experiences regarding intensive care of patients diagnosed with COVID-19. These were presented under the theme “To keep moving forward despite adversity”. The theme was further subcategorised into four different categories; “Physical and psychological execration”, “To feel alone”, “Fear for the virus” and “Sense of belonging”. Conclusion: The organizational changes imposed by the COVID-19 pandemic caused ethical dilemmas and moral distress. The civil society provided the ICU nurses with a strong incentive to continue to provide care for patients diagnosed with COVID-19.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84002 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Aden, Libin, Dhokia, Vidhata |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds