Syftet med studien är att dels att förstå hur systematiskt kvalitetsarbete kan se ut på klassrumsnivå och dels vad det innebär att tillämpa det utifrån elevperspektiv, och dels att jämföra hur elevernas måluppfyllelse utvecklats i jämförelse med en kontrollgrupp. Resultatet av detta har fört med sig att examensarbetet bidrar med ett föreslag på hur kvalitetsarbete kan ske på klassrumsnivå; här kallat Co Creative Learning - using IT to Visualise Progression (CIP). Det här är en aktionsforskningsstudie. Den har genomförts med enkäter, fokusgrupper och en tidsserie; i vilken 65 elevers arbeten inom tre skilda områden bedömdes. För att förstärka reliabilitet och validitet valdes en kontrollgrupp, från samma upptagningsområde, som även de haft en legitimerad lärare med motsvarande antal yrkesverksamma år och som även de uttalat arbetat med formativ bedömning och synliggjorda mål. Två skoluppgifter var identiska och därmed kunde de två gruppernas resultat jämföras. För att minimera inverkan av en bedömande lärares närvaro på utvärderingen, samlades eleverna inte till fokusgrupper förrän efter att deras betyg var satta och kommunicerade. Då reflekterade de kring arbetet med ständiga förbättringar, kvalitet, involvering, målförståelse, upplevd progression och IT-användning. Innan denna avslutande diskussion hade de insamlade datamängder analyserades separat. Resultaten visade effekt på både elevupplevelse och progression. De största skillnaderna låg i elevens upplevelse, där förändring påverkas i första hand elevernas engagemang; i vilken utsträckning eleverna var nöjda studenter med sin egen utveckling. I tidsserien, var skillnaderna inte lika markanta som i elevupplevelsen. Den studerade gruppen började på ett något lägre snittbetyg, och avslutade på ett något högre, än kontrollgruppen. Det var främst pojkar som stod för utvecklingen. Detta kan bero på att flickorna redan hade mycket höga genomsnittliga betyg (vilket innebär att det inte finns utrymme för progression). Jämfört med kontrollgruppen, kvarstår de positiva skillnaderna med pojkarna i den studerade gruppen. Slutsatserna är därför att arbetet gynnat progression, men att den största förtjänsten med arbetssättet återfinns i hur eleverna upplever undervisningen. / The purpose of the study is partly to understand how systematic quality management can be implemented at the classroom level and partly what it means to apply it from a student perspective, and to compare student progression with that of a control group. As a result of this, this study contributes with a method on how quality management can be implemented at the classroom level. This working method is named Co-Creative Learning - using IT to Visualise Progression. This is an action research study that encompassed questionnaires, focus groups and a time series. Three assignments from 65 students were assessed in the study, out of which two were compared to those from the control group. To enhance reliability and validity the selected control group were from the same catchment area, had qualified teacher with corresponding number of working years who also worked with formative assessment and visualising criteria. Two assignments were identical for both groups, and thus, the two groups' results could be compared. To minimise the effects of the presence of a teacher during evaluation, the students were not brought together to form focus groups, until after the grades were communicated. They then reflected on continuous improvement efforts, quality, inclusion, understanding objectives, perceived progression and the use of IT. Before the concluding discussion the collected data sets were analysed separately. The results showed the difference in both student experience and progression. The main differences lay in the student experience: where change primarily affected the students’ involvement; the extent to which the students were satisfied students with their own development. In the time series, the differences were not as high as in the student experience. The studied group started at a slightly lower grade, and completed at a slightly higher grade, than the control group. It was mainly the boys who accounted for the progression. One reason for could be that the girls already held high average grades (leaving little room for progression). Compared to the control group, the differences with the boys in the studied group remains. The conclusions drawn are thus that the method enhances progression, but that the main benefits are harvested from the enhanced educational experience of the students.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-29035 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Bergdahl, Nina |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds