• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Co-Creative Learning - using IT to Visualise Progression (CIP) : En studie av former för systematiskt kvalitetsarbete på klassrumsnivå

Bergdahl, Nina January 2016 (has links)
Syftet med studien är att dels att förstå hur systematiskt kvalitetsarbete kan se ut på klassrumsnivå och dels vad det innebär att tillämpa det utifrån elevperspektiv, och dels att jämföra hur elevernas måluppfyllelse utvecklats i jämförelse med en kontrollgrupp. Resultatet av detta har fört med sig att examensarbetet bidrar med ett föreslag på hur kvalitetsarbete kan ske på klassrumsnivå; här kallat Co Creative Learning - using IT to Visualise Progression (CIP). Det här är en aktionsforskningsstudie. Den har genomförts med enkäter, fokusgrupper och en tidsserie; i vilken 65 elevers arbeten inom tre skilda områden bedömdes. För att förstärka reliabilitet och validitet valdes en kontrollgrupp, från samma upptagningsområde, som även de haft en legitimerad lärare med motsvarande antal yrkesverksamma år och som även de uttalat arbetat med formativ bedömning och synliggjorda mål. Två skoluppgifter var identiska och därmed kunde de två gruppernas resultat jämföras. För att minimera inverkan av en bedömande lärares närvaro på utvärderingen, samlades eleverna inte till fokusgrupper förrän efter att deras betyg var satta och kommunicerade. Då reflekterade de kring arbetet med ständiga förbättringar, kvalitet, involvering, målförståelse, upplevd progression och IT-användning. Innan denna avslutande diskussion hade de insamlade datamängder analyserades separat. Resultaten visade effekt på både elevupplevelse och progression. De största skillnaderna låg i elevens upplevelse, där förändring påverkas i första hand elevernas engagemang; i vilken utsträckning eleverna var nöjda studenter med sin egen utveckling. I tidsserien, var skillnaderna inte lika markanta som i elevupplevelsen. Den studerade gruppen började på ett något lägre snittbetyg, och avslutade på ett något högre, än kontrollgruppen. Det var främst pojkar som stod för utvecklingen. Detta kan bero på att flickorna redan hade mycket höga genomsnittliga betyg (vilket innebär att det inte finns utrymme för progression). Jämfört med kontrollgruppen, kvarstår de positiva skillnaderna med pojkarna i den studerade gruppen. Slutsatserna är därför att arbetet gynnat progression, men att den största förtjänsten med arbetssättet återfinns i hur eleverna upplever undervisningen. / The purpose of the study is partly to understand how systematic quality management can be implemented at the classroom level and partly what it means to apply it from a student perspective, and to compare student progression with that of a control group. As a result of this, this study contributes with a method on how quality management can be implemented at the classroom level. This working method is named Co-Creative Learning - using IT to Visualise Progression. This is an action research study that encompassed questionnaires, focus groups and a time series. Three assignments from 65 students were assessed in the study, out of which two were compared to those from the control group. To enhance reliability and validity the selected control group were from the same catchment area, had qualified teacher with corresponding number of working years who also worked with formative assessment and visualising criteria. Two assignments were identical for both groups, and thus, the two groups' results could be compared. To minimise the effects of the presence of a teacher during evaluation, the students were not brought together to form focus groups, until after the grades were communicated. They then reflected on continuous improvement efforts, quality, inclusion, understanding objectives, perceived progression and the use of IT. Before the concluding discussion the collected data sets were analysed separately. The results showed the difference in both student experience and progression. The main differences lay in the student experience: where change primarily affected the students’ involvement; the extent to which the students were satisfied students with their own development. In the time series, the differences were not as high as in the student experience. The studied group started at a slightly lower grade, and completed at a slightly higher grade, than the control group. It was mainly the boys who accounted for the progression. One reason for could be that the girls already held high average grades (leaving little room for progression). Compared to the control group, the differences with the boys in the studied group remains. The conclusions drawn are thus that the method enhances progression, but that the main benefits are harvested from the enhanced educational experience of the students.
2

”Vispelar alltid på varandras bästa fot” : En studieom Appreciative Leadership och de fem kärnstrategiernas praktik

Ritari, Annette, Franzén, Camilla January 2019 (has links)
Attutforska och definiera vilka faktorer som bygger upp en långsiktigt hållbarverksamhet med välmående och flexibla medarbetare är viktigt i ett samhälle medkrav på snabba förändringar. Appreciative leadership är en ledarskapsfilosofivars praktik i teorin kommer ur de fem kärnstrategier (5 I) och vars förväntadeeffekter starkt korrelerar med det som i litteraturen be-skrivs somfriskfaktorer i arbetslivet. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap kringhur de fem kärnstrategierna kan omsättas i praktik och utforska om utövandetger effekter på den psykosociala arbetsmiljön. I studien användes mixed methodsoch resultatet har sin grund en kvantitativ enkät som följdes upp medkvalitativa djupintervjuer samt fokusgrupp. Till grund för resultatet låg ocksåövergripande observationer samt dokumentanalys. Resultatet visar att samtligafem kärnstrategier i hög grad finns närvarande i verksamheten och att samtligamed-arbetare skattade och beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som utmärkt. Detkunde också konstateras att utövande av de fem kärnstrategierna i verksamhetentill stor del sker genom ett antal väl valda arbetssätt och metoder, blandannat en stark hjälpande kultur, inre ledarskap och klar kommunikation. Iresultatet går även att utläsa att det finns utmaningar med arbets-sättet ochatt det finns några grundläggande förutsättningar som beskrivs viktiga för attarbets-sättet som helhet ska fungera, däribland hög grundbemanning och starkgemensam värde-grund. Utifrån att kärnstrategiernas praktiska utövande isamtliga steg i studien beskrivs bidra till arbetslivets friskfaktorer ärslutsatsen att det är högst troligt att ett medvetet och praktiskt utövande av5 I kan bidra till en hälsosam arbetsplats, öka arbetsglädjen och iförlängningen minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. / In a society   which demands rapid change, exploring and defining which factors build up a   long-term sustainable organisation with prosperous and flexible employees is   important. Appreciative leadership is a leadership philosophy which can be   split into five core strategies. (5 I) These strategies strongly correlate   with what is described in the literature as ”health factors” in the work   environment. The purpose of this study was to discover how the five core   strategies can be put in to practice and to explore what effect this has on   the psychosocial work environment. The study used mixed methods and the   result is based on a quantitative questionnaire that was followed up by   qualitative in-depth interviews and focus group. The basis for the result was   also general observation and a brief literature review. The result showed   that all five core strategies were present in the organization and that all   em-ployees described their psychosocial environment as excellent. It was also   noticed that the practice of the five core strategies in the organization   takes place through a number of well-chosen methods, including a strong   supportive culture, internal leadership and clear communi-cation. The result   also revealed that there were challenges with the actual way of working and   that there were some basic conditions that were described as important for   the method as a whole. These included high staffing and strong common values.   The practice of the core stra-tegies were described as contributing to the   health factors of working. It was concluded that it is highly likely that a   conscious practice of 5 I can contribute to a healthy work place, increase   work satisfaction and in the long term decrease the risk for work-related   illness. / <p>2019-06-27</p>

Page generated in 0.0918 seconds