År 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft, vilket innebär att det är straffbart att barn bevittnar brott i nära relationer. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnfridsbrottslagen påverkat det praktiska arbetet med barn som har bevittnat våld i nära relationer. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt för analysen valdes organisationsteori ur ett Human Resource-perspektiv samt begreppen “barnperspektivet” och “barnets bästa”. Resultatet tolkades även mot bakgrund av tidigare forskning om barnfridsbrottslagen och socialtjänstens praktiska arbete med barn som upplevt våld. Resultatet visade att ett fåtal av socialsekreterarna upplevde sig ha tillräckligt med kunskap om lagstiftningen och majoriteten önskade mer kunskap. De mest påtagliga förändringarna i arbetet efter införandet av lagen var att socialsekreterare bör överväga om polisanmälan ska göras, det blir tydligare i kommunikation med föräldrar att det är brottsligt för barn att bevittna våld samt att lagen möjliggör att kunna bryta det våldsamma mönstret. De mest framträdande utmaningarna var att det krävs ett grundbrott, att det är svårt att närma sig våldsproblematiken med både föräldrar och barn samt att polisförhör tenderar att dröja. Förbättringsmöjligheter som socialsekreterare önskade var tydligare beskrivningar på; centrala begrepp och ansvarsfördelningar mellan olika professioner. Slutsatsen var att socialsekreterare är i behov av mer stöd och resurser för att kunna arbeta med barnfridsbrottslagen på bästa sätt och för att de ska kunna ha en samsyn kring arbetet. / In Sweden, since 2021, it is illegal to let children witness domestic violence. In this qualitative study, we investigate social workers’ experiences regarding the question of how the respective law affects their work with children and adolescents. We conducted seven semi-structured interviews with social workers. The data was analyzed through a qualitative content analysis. The theoretical starting point of the analysis was organization theory from a Human Resource-perspective and the concepts “child perspective” and “best interest of the child”. We also refer to previous research on the new law and the practical work of the social services. The results of the study show that a few social workers feel that they have enough knowledge of the legislation and the majority wish for more knowledge. The most obvious change is that social workers need to consider filing a police report, that it can be clearly communicated that it is criminalized to let children witness domestic violence and a possibility to break the violent pattern. Challenges with the law was that a fundamental crime is required, to approach the problem of violence with parents and children and that police interrogation tends to be delayed. Suggestions for improvements are clearer descriptions of central concepts and distribution of responsibilities between different professions. The conclusion was that social workers need additional support and resources to be able to work with the new law in the best way to be able to have a consensus regarding the work.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-94299 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Äleklint, Hanna, Vo, Maikhanh |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds