The purpose of this essay is to investigate, through qualitative content analysis, how Agenda 2030's gender equality goals are expressed, as a public value in a selection of Swedish municipalities. The aim is to analyse what happens when the local government starts to govern towards global cross-sectoral gender equality policy goals. The intention is further to investigate how the municipalities mediate, express, and communicate their sustainability work towards the citizens through their websites as well as in their policy documents. The theoretical construction is based on the theory of public value, by explaining how gender equality can be expressed as either qualitative gender equality, quantitative gender equality or undefined gender equality. If the municipalities' arguments can be explained with the principles of public value, the efforts can be defined as value for the community. The results show that gender equality-integrated sustainability goals are not quite self-evidently expressed as a public value, which can be explained as undefined gender equality. This because gender equality goals in a majority of surveyed municipalities are formulated as a special interest separated from the sustainability work. Local conditions determine the outcome and what is important for each municipality and its residents. / Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativ innehållsanalys undersöka hur Agenda 2030s jämställdhetsmål kommer till uttryck som samhällsvärde i ett urval av svenska kommuner. Detta för att studera vad som händer när den lokala nivån börjar styra mot globala tvärsektoriella jämställdhetspolitiska mål. Avsikten är att undersöka hur kommunerna förmedlar, formulerar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete gentemot medborgarna på respektive hemsida, samt i plan och policydokument. Den teoretiska konstruktionen utgår från teori om offentligt värde vilket ligger till grund för det analytiska verktyget, genom att förklara hur jämställdhet kan komma till uttryck som antingen kvalitativ jämställdhet, kvantitativ jämställdhet eller odefinierad jämställdhet. Om kommunernas argument kan leva upp till eller förklaras med principerna som utgör ett offentligt värde kan arbetet därmed definieras som samhällsvärde. Resultatet visar att det vanligaste förekommandet i undersökta kommuner är att jämställdhetsintegrerade hållbarhetsmål inte helt självklart kommer till uttryck som samhällsvärde, det vill säga som odefinierad jämställdhet. Detta genom att jämställdhetsmålen i en majoritet av undersökta kommuner separerats från hållbarhetsarbetet och formuleras som särintresse. Lokala förutsättningar styr utfallet och vad som är viktigt för respektive kommun och dess invånare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-49873 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Marschall, Sandra, Gunnarsson, Sofia |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds