Denna uppsats handlar om den skeva könsfördelningen bland ungdomar i åldern 20-24 år i Sverige. Fokus som kommer framförallt att ligga på ett kommunalt perspektiv men också efter SKL:s kommungruppsindelning. Syftet är dels att undersöka hur själva könsfördelningen ser ut runt om i landet, men också genom att undersöka vad konsekvenserna kan bli för Sverige på en kommunal såväl som en nationell nivå. Nedslag kommer att göras i två kommuner i olika delar av landet. Båda kommunerna har en väldigt stor snedfördelning mellan könen i ålderskategorin 20-24 år. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från är: – I vilka typer av kommuner finns det en obalans mellan män och kvinnor i åldern 20-24 år? – Vilka konsekvenser skapar en skev könsfördelning för Sverige på såväl nationell som kommunal nivå? – Hur arbetas det förebyggande för att minska den skeva könsfördelningen på kommunal nivå? – Hur kommer det sig att vissa kommuner har en större könsobalans är andras? Hur kan detta motverkas? I uppsatsen kommer både kvalitativ och kvantitativ metod att användas. Den kvalitativa delen utgörs av två intervjuer och den kvantitativa delen utgörs av offentlig statistik som presenteras med hjälp av kartor och tabeller. De huvudsakliga slutsatserna som arbetet kommer fram till att anledningen till att vi på ett nationellt perspektiv gått från ett kvinnoöverskott till ett mansöverskott framförallt har orsakas av att dagens män lever allt längre i kombination med att det föds fler män än kvinnor. Den kommunala snedfördelningen är framförallt orsakad av flyttningar där kvinnor i lite högre utsträckning än männen väljer att lämna hemkommunen för storstäder respektive studentstäder. Orsaken grundas bland annat i att kvinnor i högre utsträckning påbörjar högskolestudier än vad män gör. De kommungrupperna med skevast könsfördelning, från högst till lägst är "varuproducerande kommuner, "glesbygdskommuner" och slutligen "pendlingskommuner". De kommungrupper med jämnast könsfördelning är "större städer" följt av "storstäder". De konsekvenser som kan uppkomma ur ett nationellt perspektiv är bland annat samhällsklimatet blir hårdare. En större andel bittra män som upplever sig som ratade av både samhället och av kvinnor löper ökad risk för att utveckla kriminellt beteende och extremism. Svårigheterna med att hitta en partner leder till att vi får barn allt senare. Ur ett kommunalt perspektiv är den minskande andelen ung och arbetsför befolkning de största problemen. Många mindre kommuner har en högre andel äldre vars vårdbehov ökar. Kommuner med en hög andel män utvecklar lätt ett väldigt patriarkal samhällsklimat vilket både skrämmer bort unga kvinnor men också har en negativ effekt på männens hälsa. För att undvika ovanstående problem behövs det bland annat att det arbetas mer aktivt med jämställdhetsfrågor ute bland mindre orter. Det måste även bli mer attraktivt att stanna kvar i småkommunerna och arbetsgivare måste visa att det finns andra yrken än bara inom industrin och vården. Ur ett nationellt perspektiv måste det satsas på att höja mäns betyg i skolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-50751 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Adolfsson, Emma |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0074 seconds