Background: Cyberattacks have significantly increased recently amongst Swedish public sector organizations, heightening the need for robust governance of cyber risks. Cyber risks are particularly complex and dynamic, requiring strong leadership support and strategic planning. Previously, cyber risks have often been addressed from an IT perspective, whereas this study approaches them from a governance perspective. Purpose: The purpose of the study is to map and increase the knowledge about how authorities and regions govern cyber risks. The aim is to contribute with a practical conceptual model that is useful and to theoretically complement the literature on ERM. Methodology: The study was conducted using a qualitative approach. The empirical data was collected through a combination of document analysis and semi-structured interviews. Respondents were selected due to their high competence in cyber risks or governance. The theoretical material was gathered from previous research in articles and books related to the governance of cyber risks. Conclusion: Public organizations govern cyber risks through laws, policies, and internal models, but there are no unified requirements or frameworks. The ones used need to be adapted to each organization's specific needs. The study's conceptual model for cyber risk governance is proposed to be circular and continuously adaptable, focusing on strategy, identification, evaluation, prioritization. Culture and communication are central governance elements, with revision and follow-up emphasized as critical steps. Collaboration between public organizations for joint data storage is recommended to facilitate risk management. The risk-reducing measures are expressed differently in relation to the governing tools. / Bakgrund: Antalet cyberattacker har ökat den senaste tiden inom svensk offentlig sektor, vilket har gjort att behovet av effektiv styrning av cyberrisker ökat. Cyberrisker är särskilt komplexa och dynamiska, vilket kräver starkt ledningsstöd och strategisk planering. Tidigare har cyberrisker ofta behandlats utifrån ett IT-perspektiv medan denna studie behandlar problematiken ur ett styrande perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning öka kunskapen om myndigheter och regioners styrning av cyberrisker. Syftet har varit att bidra med en praktisk konceptuell modell som är användbar och att bidra teoretiskt genom att komplettera litteraturen kring ERM. Metod: Studien har genomförts genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom en kombination av dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna har valts ut på grund av deras höga kompetens inom cyberrisker, alternativt styrning. Det teoretiska materialet har samlats in genom tidigare forskning från artiklar och annan litteratur som berört styrning av cyberrisker. Slutsats: Offentliga organisationer styr cyberrisker genom lagar, policys och interna modeller, men det finns inga enhetliga krav eller ramverk. De som används kräver anpassning till varje organisations specifika behov. Studiens konceptuella modell för styrning av cyberrisker föreslås vara cirkulär och ständigt anpassningsbar, med fokus på strategi, identifiering, utvärdering, prioritering. Kultur och kommunikation är centrala styrelement, revidering samt uppföljning framhålls som kritiska steg. Ett samarbete mellan offentliga organisationer för gemensam datalagring rekommenderas för att underlätta riskreduceringen. Riskreducerande åtgärderna ter sig tämligen olika, satta i relation till de styrande verktygen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-131043 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Giordano, Simon, Forsman, Frej |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för management (MAN) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds