Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21. I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen. Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad. Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering. Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne. / From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8. In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions. After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations. We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency. One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad. To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-1520 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Carlström, Dan, Nowroozi, Arash, Cederlund, Oskar |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds