BACKGROUND: Mental disorders amongst students, has increased, and foremost amongst girls. One way to regulate their emotions, is by deliberate self-harm. Due to their profession, school nurses have the ability to detect self-harm amongst students, and can therefor give them a good professional support. AIM: The aim of this study is to describe the school nurse's experience of deliberate self-harm amongst students. METHOD: The study is based on thirteen interviews with school nurses, via e-mail. The e-mails were then analyzed with an inductive qualitative content analysis. RESULTS: Four major categories were identified; how the pupil handles a feeling, different ways to identify, the signification of cooperation and the pupil need optimum support. The school nurse usually identifies deliberate self-harm at open reception and in healthcare conversations. A majority of the school nurses had unsatisfactory experiences when cooperating with child and adolescent psychiatric, and when cooperating with social services. CONCLUSION: School nurses need to be educated in deliberate self-harm amongst students; and guidance for all school nurses when in contact with student who self-harm themselves should be mandatory. Cooperation between social services, the school and child and adolescent psychiatric need to develop further. / BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland elever har ökat och främst bland flickor. Ett sätt att hantera starka känslor kan vara genom självskada. Skolsköterskan är bland annat den profession som kan upptäcka självskadebeteende bland elever och därigenom ge stöd. SYFTE: Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors erfarenheter när det gäller elever med självskadebeteende. METOD: Tretton mejlintervjusvar från skolsköterskor som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, att eleven hanterar upplevd känsla, att identifiering kan ske via olika forum, att samarbete är betydelsefullt och att eleven behöver optimalt stöd. Skolsköterskorna pekar på att självskadebeteendet är ett sätt att reglerar känslor men även att söka och få bekräftelse. Skolsköterskan identifierar ofta självskadebeteende på den öppna mottagningen eller vid hälsosamtalet. Externt samarbete menar mer än hälften av skolsköterskorna har brister och då i samarbetet med Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) samt socialtjänst. Samarbete med föräldrar är något som skolsköterskan ser som viktigt. När inte skolans resurser angående stöd är tillräckligt söks stöd externt för eleven. SLUTSATS: Skolsköterskor behöver utbildning kring elever med självskadebeteende. Handledning för alla skolsköterskor i psykisk ohälsa borde vara obligatoriskt. Elevhälsa, BUP och socialtjänst behöver utveckla ett fungerande samarbete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-9383 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Johansson, Marléne, Orshagen Larsson, Karin |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds