Bakgrund: I Sverige är det cirka 148 000 personer som lever med demenssjukdom. Sjukdomen yttrar sig på olika sätt och kan leda till känslor som av otillräcklighet och osjälvständighet med en rädsla för att vara en börda för andra. Redan år 1860 använde sig Florence Nightingale av musik som omvårdnadsåtgärd. Förmågan att påverkas av musik är något som utvecklas redan i fosterstadiet. Musik beskrivs kunna påverka minnet, sinnesstämningar, kommunikation samt även inge lugnande effekt.Syfte: Att belysa erfarenheter av musik vid demenssjukdom utifrån ett patient-, omvårdnadspersonal- och anhörigperspektiv.Metod: En litteraturstudie som inkluderat 10 kvalitativa vetenskapliga studier. Med hjälp av innehållsanalys har studiernas resultat granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Musiken visade sig ha en emotionell påverkan då de både var en glädjefull upplevelse och gav en lugnande effekt. Musikterapi bidrog till ökad social interaktion och gemenskap med andra, även förmågan till kommunikation förbättrades. Ökad uppmärksamhet och närvaro var något som påvisades. Personer som deltog i musikterapi kunde uppleva reminiscens. Konklusion: Musik som omvårdnadsåtgärd kan ge många positiva fördelar på välbefinnandet. Det är ett enkelt medel som går använda på olika sätt i omvårdnaden.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-118628 |
Date | January 2015 |
Creators | Lindgren, Evelina, Carlborg, Stina |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds