Uppsatsens syfte var att undersöka spädbarnsdödligheten i tre församlingar under tre olika tids nedslag och epoker. Församlingarna som undersöktes var Örgryte som representerade stadsområdet, Klädesholmen som representerade kust och Solberga som representerade landsbygden. De tre olika områdena har enligt tidigare forskning haft olika omfång och karaktär av spädbarnsdödligheten. Tidsnedslagen bestämdes av att de var olika i beroende av tid och befolkning. Det första tids nedslaget var 1865, det andra var 1900 och det tredje 1935. Syftet ska besvaras utifrån fem frågeställningar: - Hur ser spädbarnsdödligheten ut i västra Sverige under perioden 1865–1935 och vilka skillnader kan ses mellan staden, landsbygden och kusten? - Hur var dödligheten fördelad mellan könen? - Hur fördelas dödligheten över de avlidna spädbarnens första levnadsår (neonatala/postneonatala)? - Har årstiderna någon påverkan på spädbarnsdödligheten? - Vilka dödsorsaker var vanligt förekommande? Utvecklingen inom spädbarnsdödligheten kan påvisas av att västvärlden genomgick stora förändringar under 1800 och 1900-talet. Både tack vare den demografiska transitionen och den epidemiologiska transitioner vilket båda initierades med en minskning inom spädbarnsdödlighet. Det är en historiedemografisk uppsats och är beroende av kvantitativt material som sedan kan sammanställas till statistik och sedan analyseras. Materialet som använts mest av är födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker tagna ifrån arkiven, för varje församling och tidsnedslag. Ifrån dessa kyrkoböcker har information om de avlidna spädbarnen tagits. Undersökningens resultat jämfördes sedan med tidigare forskning om spädbarnsdödligheten i Sverige under samma tidsepok. Undersökningens resultat stämmer bra överens med tidigare forskning och dess resultat. Spädbarnsdödligheten ligger ungefär vid rikssnittet genom hela undersökningen, det är bara i Örgryte där dödligheten var högre än rikssnittet. Det är lite tråkigt att det inte finns något som sticker ut i mängden. Spädbarnsdödligheten minskade stadigt mellan varje nedslag. Från att gå från en total dödlighet 1865 på 177‰ till 070‰, 1900, och slutligen till 030‰ år 1935. Det går även att se att dödligheten är högre i städerna än på landsbygden, dödligheten var också högre vid kusten under två av tre nedslag än på landsbygden. Det var under vintermånaderna (december, januari och februari) som flest spädbarn avled, 37% av de avlidna dog under vinter. Andelen pojkar var även högre än flickor 55% respektive 25%. Vilket kan bero på en teori som Magdalena Bengtsson presenterat om att pojkars luftrör och andningsorgan utvecklas senare än flickors och därför gör dem svagare de första levnadsmånaderna. Den neonatala dödligheten var högre än den postneonatala. Lunginflammation (totalt 12 stycken), bronkit (12), svaghet (14) och slag (6) är dom mest förekommande dödsorsakerna i min undersökning, samt Ej angivna som stod för 14% av fallen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-95059 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Olofsson, Julia |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds