Abstract Syfte: Studien grundar sig på ett problemområde gällande uteslutandet av kvinnlig rösträtt i demokratimätningar. Syftet är att undersöka hur demokratimått förändras när kvinnlig rösträtt tas med i mätningarna. Studien analyserar två klassiker inom demokratiforskning, Seymour Lipset (1959) och Samuel P. Huntington (1991) samt tre modernare demokratimått (Democracy index, BMR, Polity IV Revised combined score). Teori: Studien utgår ifrån en teori hämtad från Pamela Paxton (1995). Teorin handlar om konsekvenser och kritik mot demokratiforskare som uteslutit kvinnlig rösträtt i mått på demokrati. Metod: En kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys har använts. Med hjälp av tidsserier har jämförelser över införandet av demokrati samt kvinnlig rösträtt genomförts. Resultat: Resultatet visar att Paxtons kritik är befogad samt bekräftar hennes teori och slutsatser. Införandet av kvinnlig rösträtt i ovannämnda demokratimått innebär en förändring för de studier där måtten har använts. Nyckelord: kvinnlig rösträtt, demokrati, demokratisk transition, Huntington, Lipset, Paxton, women’s suffrage
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-31525 |
Date | January 2016 |
Creators | Wedbäck Pizevska, Viktoria, Fagerström, Alexandra |
Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds