Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten i grundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuer med en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar och rektor. Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Från en öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter i grundskolan. Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn) som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den dolda läroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. När individen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån en abstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen. Om avvikaren dessutom kommer i kontakt med andra avvikare är chansen stor att en avvikaridentitet utvecklas. De abstrakta kategoriseringarna av avvikare är tydliga till skillnad mot gränserna för avvikelse, där en hel del göms i den dolda läroplanen. Därav fyller avvikarna en viktig funktion: att utgöra fixpunkter för den ideale skoleleven.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-16979 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Mathiasson, Klas |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds