I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt. I Lindqvists teori framträder begreppen; tema, drama, gestaltning, lekmiljö, lekvärld och fantasi, som centrala. Begreppen använder jag för att rikta samtalet i mina intervjuer och för att förklara och förstå vid analys samt redogörelse av mitt resultat. Jag har identifierat olika faser i förskollärarnas arbetsprocess. Dessa faser presenterar jag som mitt resultat, exempelvis “starten”, “syftet”, “välja tema”, “bygga lekvärld”. Varje fas innehåller utmaningar som förskollärarna behöver lösa. En slutsats jag kan dra av min studie är att gestaltande lekpedagogik inte endast är en metod, ett förhållningssätt eller drama. Gestaltande lekpedagogik är något kollektivt som byggs upp tillsammans genom ett gemensamt prövande under en längre tid. Det är en utvecklingsprocess utan slut. / The goal of this study is to examine and illustrate how drama pedagogy as a working process can get started and be continued. To get the teachers own stories and perspectives, I chose to interview them. My study is based on Lindqvist theory (1996) of drama pedagogy. According to Lindqvist, you let the theoretical and the aesthetics subjects cooperate in drama pedagogy. Playworlds are built, drama is used, the children create a purpose and the learning becomes joyful. Lindqvists theory contains different concepts that are central, such as; theme, drama, playworld and fantasy. I use these concepts to guide the conversations in my interviews and to explain my analysis and to submit the result. I have identified different phases in the pre-school teachers' working process. I submit these phases as my result, for example “the start”, “the purpose”, “choosing of theme” and “building a playworld”. Every phase contains challenges that the pre-school teachers have to solve. I have made one conclusion from my study, namely that drama pedagogy is not only a method, an approach or drama. Drama pedagogy is something collective that is built together through cooperative testing during a longer time, it´s a developing process without end.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-32865 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Fager, Linnea |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds