Att besitta goda digitala färdigheter blir en allt viktigare förutsättning för att både kunna vara aktiv och delta i ett demokratiskt samhälle samt klara vardagsnära sysslor. Biblioteket har i många fall kommit att bli en plats som både erbjuder digitala verktyg men också där man kan få hjälp med frågor av digital karaktär. Syftet med den här studien var att förstå hur personal på folkbibliotek uppfattar arbetet med digital delaktighet och skapa en förståelse för hur folkbiblioteket främjar den delaktigheten. För att uppnå vårt syfte gjordes en fallstudie där fallet var projektet Ökad digital delaktighet i Örnsköldsviks kommun. Ett antal dokument kopplade till projektet analyserades och fem semistrukturerade intervjuer utfördes med nyckelpersoner i projektet. Programteori tillämpades för att beskriva strukturen i projektet och förstå hur de olika antaganden som gjordes relaterade till varandra medan ett teoretiskt ramverk över den digitala klyftan utformad av Jan Van Dijk användes som begreppslig stomme i analysen. Analysen resulterade i en logisk modell som belyste att personalen på folkbibliotek har insett att deras och bibliotekets roll med att stödja personer i digitalt utanförskap är viktigt. Studien visade vidare att aktiviteter behöver anpassas utifrån användares olika förutsättningar och behov. Inte minst visade uppsatsen att arbete med digital delaktighet kräver samarbete med olika organisationer och myndigheter och att folkbibliotek kan vara en drivande kraft i lokala samhället.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-204347 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Larsson, Johannes, Matarrelli, Federico |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds