Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression. Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-37345 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Mann, Jenny |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds