Studiens övergripande syfte är att studera hur domstolar hanterar barns delaktighet i domar genom att analysera hur barns åsikter beaktas i domar, om barnets ålder har någon betydelse i beslut samt hur barnets bästa motiveras i umgängesfrågor. Studien baseras på 21 domar, från år 2023, framtagna från hovrätterna i Sverige. I de 21 olika domarna behandlas umgänge, ålder, barnets bästa och barnets åsikter. Studiens analysmetod är riktad innehållsanalys, förutbestämda kategorier som skapats utifrån studiens frågeställningar har varit som stöd i analysen. Slutsatserna i studien är att barns åsikter är underrepresenterade i domarna samt att barns åsikter ges liten vikt i domsluten. Slutsatserna visar även att det görs standardiserade bedömningar kring vad som är barnets bästa, trots att bedömningarna ska vara individuella. Samtidigt anses det av domstol att barnets bästa är att ha umgänge med båda föräldrarna, även om det går emot barnets åsikt. Studiens resultat visar att åldern har liten betydelse i om barnets åsikter beaktas av domstolarna. Tidigare forskning hävdar dock att ålder har en avgörande betydelse i om barnets åsikt beaktas eller inte. Studiens resultat visar att barn under sex år inte får sina åsikter dokumenterade i domarna, är barnet över sex år finns en ökad chans att åsikterna dokumenteras i domarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-217389 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Lungu, Ana, Krypsjö, Ida, Flygare, Kristina |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds