Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolans äldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilka svårigheter lärare anser att elever med dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilka undervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades var och hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultaten av tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dess yrkeserfarenhet. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare för grundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades under respektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan. Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap om undervisningen för elever med dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hade de främst fått sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen. Vanligaste svårigheten för elever med dyslexi inom ämnet matematik är enligt de intervjuade lärarna uppgifter som innehåller text. Metoder de använder sig av för att hjälpa eleverna med detta är att de ofta läser upp texten åt dem samt ger dem extra tid vid exempelvis prov. Ett resultat från den här studien som inte berörts i någon större utsträckning i tidigare forskning på området är elever med dyslexi kan ha svårigheter att ta in och förstå muntliga instruktioner under exempelvis genomgångar Endast ett fåtal skillnader kunde ses i svaren från de intervjuade lärarna när det gäller längden av yrkeserfarenhet. Bland annat nämnde lärare med längst yrkeserfarenhet flera olika svårigheter som elever med dyslexi ofta kan ha inom ämnet matematik, jämfört med de lärare som endast arbetat några få år. Ett annat resultat var att en skola har vidtagit åtgärder för att minska lärarnas belastning samt öka förutsättningarna för eleverna genom att låta samtliga lektioner på skolan antingen hållas i halvklasser eller att två utbildade lärare är med under helklasslektionerna. Slutsatser av studien är att lärarutbildningarna kan behöva inkludera mer undervisning beträffande undervisning av elever med bland annat dyslexi, oavsett ämne och årskurs de avser att undervisa, så att de redan under sina första arbetsår kan erbjuda dessa elever rätt stöd. På så vis skulle elever med dyslexi ha större möjlighet till at nå så bra studieresultat som möjligt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-201399 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Hansson, Camilla |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2013vt00351 |
Page generated in 0.0014 seconds