Return to search

Penningtvätt och anti-korruption: hur hanterar banker kritiserade händelser? : En innehållsanalys av svenska bankers kommunikationshantering vid kritiserade händelser i hållbarhetsrapporter och på sociala medier / Money laundering and anti-corruption: how do banks handle criticized events?

Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of ​​attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies. / Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter.  Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-46055
Date January 2021
CreatorsLindstrand, Amanda, Rydell, Jessica
PublisherSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0029 seconds