Return to search

Exploring the Implementation of the 4-Day Work Week Concept: Effects on Health, Job Satisfaction, and Productivity across Three Organizations

This thesis explores the implementation aspects of a four-day work week concept without cuts in salary, considering the potential effects on worker health, productivity and overall job satisfaction. Previous research provided essential background information and context to establish a primarily understanding of the topic. The studies that have been conducted confirmed the connection between work arrangements and various aspects of employee well-being and organizational performance. Reduced working hours, according to previous studies, have been associated with improved health and higher job satisfaction that could potentially lead to improvements in job performance and enhance the overall productivity. This study delves into the implications of implementing a four-day work week concept across three distinct organisations: Altitude Meetings, Sandqvist, and Region Östergötland Surgical Care Department. A qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with a total of ten employees and managers was adopted to gather insights into the process and outcomes of the implementation. By integrating work-life balance principles and exploring the flexibility in work arrangements, the study examines the perceived outcomes deriving from the implementation of a four-day work week. Navigating the dynamics of this transition, within the participating organisations, contributed to the evaluation of the change using the ADKAR change model and the Human-Technology-Organization (HTO) framework. Each organization had introduced a different form of reduced working time, aiming at enhancing organisational performance with a more stable work-life balance for its employees. The findings suggest that a four-day work week with a full salary was mostly perceived as positive by the participants in this study, particularly in terms of enhanced job satisfaction, improved overall health, and maintained or increased productivity. At the first stages of the implementation, some difficulties were reported by employees to adapt to the change due to challenges in transferring and applying knowledge related to work methods. However, the participant’s enthusiasm and appreciation for the work time reduction contributed to an increased commitment to the change to ensure its success. The implementation enabled employees to experience a more balanced lifestyle between work and free time with additional time for recovery and personal activities that subsequently resulted in a more focused and effective utilization of time during work. The initiative was still in an experimental phase with a trial approach at the time of this research study. The organizations were evaluating the effects of the change to possibly retain it. It is recommended that further studies are conducted under longer periods of time, across different sectors and including less successful implementations, to identify additional potential challenges and refine implementation strategies. / Det här examensarbetet utforskar implementeringsaspekterna av ett koncept med fyra dagars arbetsvecka utan lönesänkningar, med hänsyn till de potentiella effekterna på arbetarnas hälsa, produktivitet och övergripande arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning har tillhandhållit viktig bakgrundsinformation och sammanhang för att skapa en primär förståelse av ämnet. De studier som har genomförts har bekräftat sambandet mellan arbetsarrangemang och olika aspekter av medarbetarnas välbefinnande samt organisatoriska prestationer. Minskad arbetstid har, utifrån tidigare studier, visat sig vara är förknippad med förbättrad hälsa och högre arbetstillfredsställelse, vilket potentiellt kan leda till förbättringar i arbetsprestationer och öka den totala produktiviteten. Denna studie fördjupar sig i implikationerna av att implementera ett fyradagarsarbetsvecka koncept i tre olika organisationer: Altitude Meetings, Sandqvist och Region Östergötlands kirurgiska vårdavdelning. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio anställda och chefer, antogs för att få insikter om processen och resultaten av implementeringen. Genom att integrera principer för balans mellan arbete och privatliv samt utforska flexibiliteten i arbetsarrangemang, undersöker studien de upplevda resultaten från genomförandet av en fyradagars arbetsvecka. Att navigera i dynamiken i denna övergång, inom de deltagande organisationerna, bidrog till utvärderingen av förändringen med hjälp av ADKAR-förändringsmodellen och ramverket Human-Technology-Organization (HTO). Varje organisation hade infört olika former av minskad arbetstid, i syfte att förbättra organisationens prestationer med en mer stabil balans mellan arbete och privatliv för sina anställda. Fynden tyder på att en fyradagars arbetsvecka med full lön mest uppfattades som positivt av deltagarna i denna studie, särskilt när det gäller ökad arbetstillfredsställelse, förbättrad övergripande hälsa, samt bibehållen eller ökad produktivitet. I de första skeden av implementeringen rapporterades vissa svårigheter av anställda att anpassa sig till förändringen på grund av utmaningar med att överföra och tillämpa kunskap relaterad till arbetssätt. Deltagarens entusiasm och uppskattning för arbetstidsminskningen bidrog dock till ett ökat engagemang för förändringen för att säkerställa dess framgång. Implementeringen möjliggjorde för medarbetarna att uppleva en mer balanserad livsstil mellan arbete och fritid med extra tid för återhämtning och personliga aktiviteter, vilket sedan resulterade i ett mer fokuserat och effektivt utnyttjande av tiden under arbetet. Initiativet var fortfarande i en experimentell fas med en försöksmetod vid tidpunkten för denna forskningsstudie. Organisationerna utvärderade effekterna av förändringen för att eventuellt behålla den. Det rekommenderas att ytterligare studier genomförs under längre tidsperioder, över olika sektorer och inklusive mindre framgångsrika implementeringar, för att identifiera ytterligare potentiella utmaningar och förfina implementeringsstrategier.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-349407
Date January 2024
CreatorsEs Said, Elias
PublisherKTH, Ergonomi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-CBH-GRU ; 2024:227

Page generated in 0.0028 seconds