Pandemin har satt många spår, inte minst i synen på arbetslivet och möjligheten till ökad flexibilitet i och med arbete på distans. Distansarbete är inte nytt men fick fäste på riktigt efter pandemin. Studier pekar på att möjligheten till distansarbete kan ha såväl positiva som negativa effekter för individer. Studiens syfte var att undersöka tjänstemäns upplevelse av och attityd till distansarbete inom en organisation. Syftet undersöktes genom frågeställningar rörande valet att distansarbeta, attityden till och upplevelsen av distansarbete, om det finns skillnader i upplevelsen baserat på kön, familjesituation, ålder och arbetade år inom organisationen samt vilka samband som finns mellan de olika upplevelsevariablerna. För att undersöka syftet användes en webbaserad enkät som baserades på tidigare studier. Enkäten skickades ut till 100 tjänstemän inom en organisation i Sverige. Antal deltagare som besvarade enkäten var 31, varav 13 män och 18 kvinnor. Resultatet analyserades i SPSS. Studiens resultat visade att den vanligaste anledningen till distansarbetee var att det underlättar mellan arbete och fritid. Resultatet pekar på en generellt positiv upplevelse av distansarbete med bra mående och minskad stress, främst för kvinnor. Samtidigt visar resultatet en ökad sjuknärvaro. Slutsatsen är att distansarbete för med sig både för- och nackdelar men för att öka fördelarna och minska nackdelarna bör organisationer utveckla en jobbdesign som ökar mående och den generella upplevelsen för varje individ. / The pandemic has left many traces, not least in the view of working life and the possibility of increased flexibility through remote work. Remote work is not new, but it took hold after the pandemic. Studies indicate that the possibility of remote work can have both positive and negative effects for individuals. The purpose of the study is to investigate white-collar workers' experience of and attitude to telework within an organization. The aim was examined through questions regarding the choice to work remotely, the attitude to and experience of remote working, whether there are differences in the experience based on gender, family situation, age and years worked within the organization and what connections exist between the different experience variables. To investigate the purpose, a web-based survey, based on previous studies was used. The survey was sent out to 100 white-collar workers within an organization in Sweden. The number of participants who answered the survey was 31, of which 13 were men and 18 women. The result was analyzed in SPSS. The study's results show that the most common reason for remote work is that it facilitates between work and leisure. The results point to a generally positive experience of remote work with good well-being and reduced stress, mainly for women. At the same time, the results show an increased presenteeism. The conclusion is that remote work brings both pros and cons, but to increase the benefits and reduce the disadvantages, organizations should develop a job design that increases the well-being and overall experience for everyone.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) kan förklaras som de aktiviteter företagen åtar sig för att säkerställa att deras intressenter drar nytta och inte missgynnas av deras verksamhet. Forskning kring ämnet har riktats främst på företags sociala ansvarstagande för externa intressenter varför vi fokuserat på ansvaret för en intern intressentgrupp, de anställda, då det framgår att det råder brist på forskning kring ämnet. Genom att belysa hur chefer och konsulter uppfattar bemanningsföretags sociala ansvarstagande för anställda bidrar vi med ökad förståelse för hur detta ansvar tas. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur bemanningsföretag tar det sociala ansvaret för konsulterna. Genomförande: Uppsatsen bygger på en kvalitativ små-N-studie med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt. Studien är gjord enligt en abduktiv ansats där urvalet av respondenter gjorts genom ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt a priori-urval. Slutsats: Enligt vår tolkning uppfattar cheferna att de tar sitt fulla ansvar, ekonomiskt- legalt-etiskt, vilket bekräftas av att de uppfattar konsulterna som en prioriterad intressentgrupp. Konsulterna uppfattar dock att det etiska ansvaret faller bort vilket bekräftas av att de inte uppfattar att bemanningsföretagen ser dem som en prioriterad intressentgrupp. I processen har vi upptäckt att ålder och erfarenhetsnivå, det triangulära förhållandet mellan bemanningsföretag, kundföretag och konsulten samt att kommunikationen och informationsspridningen påverkar varför uppfattningarna om fenomenet skiljer sig. Bemanningsföretagen behöver uppmärksamma att olika uppfattningar om ett fenomen kan förekomma och behöver därför arbeta för att undvika eventuella konflikter som kan uppstå på grund av detta. Konsulterna och bemanningsföretagen men även företag och anställda i allmänhet kan se till vårt resultat för att öka medvetenheten och förståelsen för sin egen situation för att på så sätt kunna skapa en bättre relation sinsemellan. Olikheter i uppfattningar mellan ledningen och de anställda gäller enligt oss rimligtvis inte enbart för bemanningsbranschen utan kan förekomma var som helst. / Background: Corporate Social Responsibility (CSR) can be explained as the company’s activities performed to ensure that their stakeholders' benefit, and are not disadvantaged, by their operations. Research on the subject has focused primarily on the company’s social responsibility towards its external stakeholders, hence we focus on highlighting the issue towards an internal stakeholder, the employees. There is a lack of research on specifically the employees and their perceptions of the subject. By highlighting how managers and consultants within temporary work agencies perceive the company's social responsibility we contribute to an increased understanding of how this responsibility is taken. Purpose: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of how staffing companies take their social responsibility towards consultants. Research method: This thesis is built on a qualitative study with a hermeneutic and phenomenographic point of view. The study is conducted according to an abductive approach were the respondents has been chosen through a comfort-selection as well as a targeted a priori-selection. Conclusion: According to our interpretations, the managers perceive that they take their full responsibility, financially-legal-ethical, and that the consultants are a priority. The consultants however, perceive the ethical responsibility to be non-existent and that they are not considered a priority to the company. In the process, we have discovered that age and experience level, the triangular relationship between temporary work agencies, the hiring companies and the consultants as well as that the communication and the dissemination of information affect why the perceptions of the phenomenon differ. The agencies need to pay attention to the fact that different perceptions about a phenomenon may occur and therefore need to work to avoid any related conflicts. The consultants and the agencies, but also companies and employees in general, can look to our results to increase awareness and understanding of their own situation in order to improve their relationship with each other. Differences in perceptions between management and employees is not only applicable to the staffing industry, but can reasonably occur anywhere.

This research presents a way for digitalising worksite benefits programs. The related work analysis and results of user interviews showed the important role of benefits programs in the wellbeing of employees, and as a result in company performance and employer branding. However shortcomings were discovered in the current format of worksite programs and suggested that digital transformation might help to address these shortcomings. The research used semi-structured interviews and analysis, user journey mapping, prototyping, and heuristic evaluation methods to deliver the concept of an employee insurance wallet. Furthermore, the research stepped beyond product design and presented a comprehensive framework for developing, monitoring, and operating such digital worksite benefit product. The framework incorporates stakeholder needs to ensure business success and user-centred design methodology to embrace usability and engagement principles. According to the research results, the real-life version of the product was developed. / Denna forskning presenterar ett sätt för digitalisering av arbetsplatsfördelningsprogram. Den relaterade arbetsanalysen och resultaten från användarintervjuer visade den viktiga rollen som förmånsprogram har för anställdas välbefinnande, och som ett resultat i företagets prestanda och varumärke från arbetsgivare. Emellertid upptäcktes brister i det aktuella formatet av arbetsplatsprogram och föreslog att digital transformation kan hjälpa till att lösa dessa brister. Forskningen använde semistrukturerade intervjuer och analyser, kartläggning av användarresor, prototyper och heuristiska utvärderingsmetoder för att leverera konceptet för en anställdsförsäkringsplånbok. Vidare gick forskningen bortom produktdesign och presenterade ett omfattande ramverk för att utveckla, övervaka och använda sådana digitala arbetsplatsfördelar. Ramverket innehåller intressentbehov för att säkerställa affärsframgång och användarcentrerad designmetodik för att omfatta användbarhets- och engagementsprinciper. Enligt forskningsresultaten utvecklades den verkliga versionen av produkten.

Sammanfattning Datum: 18 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Författare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David Wahlberg Titel: Jag är organisationen Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och kunskapsspridning. Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden? Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag. Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer. Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse. Genom att få de anställda att vilja engagera sig i organisationens bästa, uppnås även flera positiva effekter. Kunskap sprids vilket främjar delaktighet, kompetens, konkurrenskraft och skapar möjligheter till att bli en lärande organisation.

This thesis explores the implementation aspects of a four-day work week concept without cuts in salary, considering the potential effects on worker health, productivity and overall job satisfaction. Previous research provided essential background information and context to establish a primarily understanding of the topic. The studies that have been conducted confirmed the connection between work arrangements and various aspects of employee well-being and organizational performance. Reduced working hours, according to previous studies, have been associated with improved health and higher job satisfaction that could potentially lead to improvements in job performance and enhance the overall productivity. This study delves into the implications of implementing a four-day work week concept across three distinct organisations: Altitude Meetings, Sandqvist, and Region Östergötland Surgical Care Department. A qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with a total of ten employees and managers was adopted to gather insights into the process and outcomes of the implementation. By integrating work-life balance principles and exploring the flexibility in work arrangements, the study examines the perceived outcomes deriving from the implementation of a four-day work week. Navigating the dynamics of this transition, within the participating organisations, contributed to the evaluation of the change using the ADKAR change model and the Human-Technology-Organization (HTO) framework. Each organization had introduced a different form of reduced working time, aiming at enhancing organisational performance with a more stable work-life balance for its employees. The findings suggest that a four-day work week with a full salary was mostly perceived as positive by the participants in this study, particularly in terms of enhanced job satisfaction, improved overall health, and maintained or increased productivity. At the first stages of the implementation, some difficulties were reported by employees to adapt to the change due to challenges in transferring and applying knowledge related to work methods. However, the participant’s enthusiasm and appreciation for the work time reduction contributed to an increased commitment to the change to ensure its success. The implementation enabled employees to experience a more balanced lifestyle between work and free time with additional time for recovery and personal activities that subsequently resulted in a more focused and effective utilization of time during work. The initiative was still in an experimental phase with a trial approach at the time of this research study. The organizations were evaluating the effects of the change to possibly retain it. It is recommended that further studies are conducted under longer periods of time, across different sectors and including less successful implementations, to identify additional potential challenges and refine implementation strategies. / Det här examensarbetet utforskar implementeringsaspekterna av ett koncept med fyra dagars arbetsvecka utan lönesänkningar, med hänsyn till de potentiella effekterna på arbetarnas hälsa, produktivitet och övergripande arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning har tillhandhållit viktig bakgrundsinformation och sammanhang för att skapa en primär förståelse av ämnet. De studier som har genomförts har bekräftat sambandet mellan arbetsarrangemang och olika aspekter av medarbetarnas välbefinnande samt organisatoriska prestationer. Minskad arbetstid har, utifrån tidigare studier, visat sig vara är förknippad med förbättrad hälsa och högre arbetstillfredsställelse, vilket potentiellt kan leda till förbättringar i arbetsprestationer och öka den totala produktiviteten. Denna studie fördjupar sig i implikationerna av att implementera ett fyradagarsarbetsvecka koncept i tre olika organisationer: Altitude Meetings, Sandqvist och Region Östergötlands kirurgiska vårdavdelning. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio anställda och chefer, antogs för att få insikter om processen och resultaten av implementeringen. Genom att integrera principer för balans mellan arbete och privatliv samt utforska flexibiliteten i arbetsarrangemang, undersöker studien de upplevda resultaten från genomförandet av en fyradagars arbetsvecka. Att navigera i dynamiken i denna övergång, inom de deltagande organisationerna, bidrog till utvärderingen av förändringen med hjälp av ADKAR-förändringsmodellen och ramverket Human-Technology-Organization (HTO). Varje organisation hade infört olika former av minskad arbetstid, i syfte att förbättra organisationens prestationer med en mer stabil balans mellan arbete och privatliv för sina anställda. Fynden tyder på att en fyradagars arbetsvecka med full lön mest uppfattades som positivt av deltagarna i denna studie, särskilt när det gäller ökad arbetstillfredsställelse, förbättrad övergripande hälsa, samt bibehållen eller ökad produktivitet. I de första skeden av implementeringen rapporterades vissa svårigheter av anställda att anpassa sig till förändringen på grund av utmaningar med att överföra och tillämpa kunskap relaterad till arbetssätt. Deltagarens entusiasm och uppskattning för arbetstidsminskningen bidrog dock till ett ökat engagemang för förändringen för att säkerställa dess framgång. Implementeringen möjliggjorde för medarbetarna att uppleva en mer balanserad livsstil mellan arbete och fritid med extra tid för återhämtning och personliga aktiviteter, vilket sedan resulterade i ett mer fokuserat och effektivt utnyttjande av tiden under arbetet. Initiativet var fortfarande i en experimentell fas med en försöksmetod vid tidpunkten för denna forskningsstudie. Organisationerna utvärderade effekterna av förändringen för att eventuellt behålla den. Det rekommenderas att ytterligare studier genomförs under längre tidsperioder, över olika sektorer och inklusive mindre framgångsrika implementeringar, för att identifiera ytterligare potentiella utmaningar och förfina implementeringsstrategier.