Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i “två föräldrar” och “ensamstående förälder”. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid. Hypotesen(1) är att barn med ensamstående föräldrar i större utsträckning kommer att visa på ett skolkbeteende än barn med två föräldrar. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är: Skolkar barn till ensamstående föräldrar mer än barn boende med två föräldrar? Teorierna som användes för att förklara sambandet är teorin om socialt kapital av James S. Coleman samt teorin om tillsyn. Coleman menar att barn vars föräldrar lägger ner tid och engagemang i barnets skolgång och liv, kommer att erhålla en högre grad av socialt kapital. Barnets högre grad av socialt kapital kommer därmed att resultera i att detta barn visar på ett bättre beteende och högre resultat i skolan i jämförelse med barn med lägre socialt kapital. Teorin om tillsyn menar att barn vars föräldrar utför en högre grad av tillsyn, i form av t.ex. vetskap om vad barnet gör, var barnet befinner sig och om barnets umgänge, med lägre sannolikhet visar på dåligt beteende i skolan. Resultatet visade på ett positivt samband mellan familjestruktur och alla tre grader av skolkbeteende. Ett barn till en ensamstående förälder kommer alltså med högre sannolikhet sent till skolan, skippar en lektion under skoldagen samt skolkar en hel skoldag. En ensamstående förälder har generellt mindre tid över, då den föräldern på egen hand försörjer ett hushåll. På grund av brist på tid kommer den ensamstående föräldern inte att kunna spendera lika mycket tid med barnet som en förälder i ett partnerskap. Barnet till den ensamstående föräldern kommer då i sin tur erhålla en lägre grad av socialt kapital än barnet med två föräldrar, och visa på ett skolkbeteende. Den ensamstående kommer samtidigt inte att kunna utföra lika mycket tillsyn över sitt barn som en förälder i partnerskap. Skolkbeteendet visat av barnet med en ensamstående förälder kan då även förklaras på det sättet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-113154 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Kahruman, Beyza, Mattar, Daniella |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds