Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i “två föräldrar” och “ensamstående förälder”. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid. Hypotesen(1) är att barn med ensamstående föräldrar i större utsträckning kommer att visa på ett skolkbeteende än barn med två föräldrar. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är: Skolkar barn till ensamstående föräldrar mer än barn boende med två föräldrar? Teorierna som användes för att förklara sambandet är teorin om socialt kapital av James S. Coleman samt teorin om tillsyn. Coleman menar att barn vars föräldrar lägger ner tid och engagemang i barnets skolgång och liv, kommer att erhålla en högre grad av socialt kapital. Barnets högre grad av socialt kapital kommer därmed att resultera i att detta barn visar på ett bättre beteende och högre resultat i skolan i jämförelse med barn med lägre socialt kapital. Teorin om tillsyn menar att barn vars föräldrar utför en högre grad av tillsyn, i form av t.ex. vetskap om vad barnet gör, var barnet befinner sig och om barnets umgänge, med lägre sannolikhet visar på dåligt beteende i skolan. Resultatet visade på ett positivt samband mellan familjestruktur och alla tre grader av skolkbeteende. Ett barn till en ensamstående förälder kommer alltså med högre sannolikhet sent till skolan, skippar en lektion under skoldagen samt skolkar en hel skoldag. En ensamstående förälder har generellt mindre tid över, då den föräldern på egen hand försörjer ett hushåll. På grund av brist på tid kommer den ensamstående föräldern inte att kunna spendera lika mycket tid med barnet som en förälder i ett partnerskap. Barnet till den ensamstående föräldern kommer då i sin tur erhålla en lägre grad av socialt kapital än barnet med två föräldrar, och visa på ett skolkbeteende. Den ensamstående kommer samtidigt inte att kunna utföra lika mycket tillsyn över sitt barn som en förälder i partnerskap. Skolkbeteendet visat av barnet med en ensamstående förälder kan då även förklaras på det sättet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ensamstående mödrar upplever vardagen vid knapp ekonomi. Uppsatsen är baserad på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien har sex stycken ensamstående mödrar och en socialsekreterare med ansvar inom försörjningsstöd deltagit. Resultatet visar hur de ensamstående mödrarna blir påverkade av samhälleliga konsumtionsmönster som är tydligt normbildande av vad som uppfattas normalt. Kvinnorna beskriver hur svårt det är att hantera vardagliga konsumtionsmönster i en strävan att tillhöra det normala. Studien belyser även hur konsumtion är ett sätt att visa vem du är och hur detta påverkar familjer med knapp ekonomi. Kvinnorna upplever ett inre utanförskap och försöker genom olika strategier minimera stigmat. / The purpose of this study was to examine how single mothers experiencing everyday life in economic hardship. The thesis is based on qualitative method of semi-structured interviews. In the study, six single mothers and one social worker with responsibilities in livelihood support participated. The result shows how single mothers are affected by societal consumption patterns that are clearly setting standards of what is considered normal. The women describe how difficult it is to handle everyday consumption in an effort to belong to normal. The study also highlights how consumption is a way to show who you are and how this affects families with economic hardship. The women experiencing an inner alienation and trying through various strategies to minimize the stigma.

I denna studie om stjärnfamiljer som genomgått en adoptionsprocess har fokus legat på att besvara frågan: Vad innebär det att ha adopterat som stjärnfamilj? Studiens fokus ligger på två grupper, ensamstående kvinnor och samkönade par. Genom ett målinriktat urval i en kvalitativ studie har fokus legat på att fånga de upplevelser och emotioner som dessa respondenter erfarit och med öppna samtal där endast vägledande frågor användes. Med inspiration från hermeneutiken har vi analyserat och tolkat materialet. Resultatet visar på en kunskapsbrist inom det sociala arbetet angående dessa adoptanter samt att en exkludering kan ske då det kommer till den heterosexuella tvåsamhetsnorm som råder i samhället. Ett annat resultat som denna studie visar är att socialarbetare har en rädsla över att framstå som diskriminerande och på så sätt bemöts dessa adoptanter annorlunda än om ett heterosexuellt par ansöker om adoption. Resultatet visar även att väntan på ett barn är av varierande längd och respondenterna förklarar känslor som kan liknas med en bergodalbana. Den konklusion som framkommit är att de respondenter som intervjuats i denna studie har överlag goda erfarenheter från adoptionsprocessen men det finns även skäl till att studera detta ämne vidare för att öka kunskapen hos socialarbetare. / In this study about starfamilys who has gone thru an adoption process have focus laid on answering the question: What does it mean to adopt as a starfamily? This study has its focus on two groups, single women and samesex couples. By using a goal-oriented selection in a qualitative study where focus have been capturing the experiences and emotions that our respondents have experienced. We have analysed with a hermeneutic approach and interpreted the material. The results show there is a gap in knowledge in the social field about these selected groups and an exclusion can occur because of the twosome- and heterosexual norm in the society. Another result is that some social workers have a fear of being seen as discriminatory and because of this the treatment of these adoptive families can be different from the treatment towards heterosexual couples. The results also show that the wait for children various in lengths and feelings that are described as a rollercoaster is portrayed by the respondents. The conclusion in this study is that our respondents have a mainly positive experience from their adoptions but there are still reasons to study this topic furthermore to gain more knowledge to social workers.

Jag vill undersöka och beskriva tvärkulturell fostran. Syftet med uppsatsen är att studera hur barn formas av att växa upp med två kulturer, det vill säga där barnets/barnens föräldrar kommer från två olika kulturer och den ena kulturen inte är representerad under barnets/barnens uppväxt. Frågeställningarna utifrån detta är; Vad förmedlar föräldern till barnet/barnen av denna kultur? Vilka förhoppningar har föräldern kring innebörd och konsekvenser av den tvärkulturella fostran och uppväxten? Litteraturstudien visar att i en tvärkulturell fostran får man först se vad kulturen bär med sig,vilka kulturtraditioner och förhållningssätt som finns i de respektive kulturerna. Har de exempelvis en grund i grupp- eller individorientering där olika synsätt förespråkas och premieras, och där dessa tar sig olika uttryck i fostran och under uppväxten? Begrepp som innefattar en tvärkulturell fostran är identitet, socialisering, etnicitet och nationalism. Flera studier visar även på språkets betydelse för socialisering och kulturell identitet. Vem man är och vem man blir påverkas av språket och även speglas däri. Resultaten från studiens intervjuundersökning och autoetnografi pekar bland annat på betydelsen av kontakter med familj och släkt genom audiovisuella hjälpmedel via internet, att hålla en positiv bild av den andra föräldern, samt att visualisera kulturen genom fotografier och föremål. / My aim of this study is to investigate and describe cross-cultural upbringing. The purpose of the essay is to study how children are formed by growing up with two cultures, ie where the child's/children's parents come from two different cultures and one culture is not represented during the child's/children's upbringing. The issues from this are; What does the parent convey to the child/children of this culture? What hopes does the parent have regarding the meaning and consequences of the cross-cultural upbringing? The literature study shows that in a cross-cultural upbringing one must first see what the culture carries with it, which cultural traditions and attitudes that exist in the respective cultures. Do they, for example, have a foundation in group or individual orientation where different views are advocated and rewarded, and where these take different forms in parents’ views and during the children’s upbringing? Concepts that involve cross-cultural upbringing are identity, socialization, ethnicity and nationalism. Several studies also show the importance of language for socialization and cultural identity. Who you are and who you become are affected by language and also reflected in the language. The results of the study's interview survey and auto-ethnography point to, among other things, the importance of contacts with family and relatives through audiovisual aids via the internet, to keep a positive image of the other parent, and to visualize the culture through photographs and objects.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer. Sedan kategoriserades, kodades och tematiserades materialet, och analyserades med hjälp av symbolisk interaktionism, värderingsförändringar och samhällsutveckling. Resultaten visar bland annat att respondenterna verkligen tänkt igenom sitt beslut att bilda familj som ensamstående förälder. De ser främst ser lagändringen som symboliskt viktig, då deras familjeform i och med denna erkänns av samhället. Respondenterna tror att donatorbrist och åldersgränser i Sverige kommer att medföra att ensamstående kvinnor även fortsättningsvis reser utomlands för assisterad befruktning. De negativa åsikter som kommit fram rör sjukvårdskontakter i Sverige och hur en del ensamstående mammor blivit bemötta av socialtjänsthandläggare. Faderskapsprocessen skulle kunna bli mer rättssäker om tydliga, nationella regler utfärdades även för faderskapsutredningar som rör donatorbarn. / The Swedish Riksdag decided in the spring of 2012 that single women also should have access to assisted reproduction in Sweden. Up until now, and so far, single women have travelled abroad for fertility treatment. The purpose of this study has been to explore how solo mothers (women who have chosen to obtain children as a single parent) reasoned and reason about this choice, and how they view the paternity process and the upcoming legislative changes. Participants were sought through an Internet site for an association where all members are single mothers by choice. Five solo mothers talked about their reasoning in semi-structured interviews. The material was then categorized, coded and thematized, and analyzed by using symbolic interactionism, changes in values and the development of society. The results show that the respondents really thought through their decision to found a family as a single parent. They see the legislative changes mainly as symbolically important, as their form of the family will be recognized by society. They believe that the lack of donors and the age limitations in Sweden will result in that single women continues to travel abroad for assisted reproduction technology. The negative opinions that have emerged during interviews are related to health care contacts in Sweden and how some single mothers have been treated by social service caseworkers. The paternity process could become more legally secure if clear, national regulations were issued also for the paternity process regarding donor children.

Syftet med den aktuella kvalitativa studien var att belysa frivilligt ensamstående föräldrars (FEF) upplevelser för att bidra till ökad förståelse och kunskap om hur det är att överväga, bli och vara FEF. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman: Så upplevs FEF-skapet, Ta steget att bli FEF, Stöd från ett nätverk är viktigt som FEF, Hur FEF blir bemötta av sin omgivning och Tankar om framtiden. Mödrarna upplevde FEF-skapet som övervägande positivt och enklare än förväntat. Både för- och nackdelar nämndes och stöd från ett nätverk beskrevs vara extra viktigt. Mödrarna var medvetna om att de bryter mot kärnfamiljsnormen. Från omgivningen hade de mestadels mött positiva reaktioner men även en del negativa reaktioner och fördomar, främst rörande avsaknaden av en pappa. Mödrarna uppgav olika skäl till att bli FEF och beslutsprocessen rapporterades övervägande som enkel. Samtidigt uttrycktes viss ambivalens då FEF inte var deras förstahandsval, men ansågs mest optimalt utifrån deras förutsättningar. / The aim of this qualitative study was to make visible the experiences of single mothers by choice (SMC) with the purpose of contributing to increased understanding and knowledge of what it is like to consider, become and be a SMC. Seven semi-structured interviews were conducted and analyzed through thematic analysis, resulting in five main themes: The experience of motherhood as SMC, Making the choice to become SMC, Support from a network is important as SMC, How SMC is met by their surroundings and Thoughts on the future. The mothers perceived motherhood as SMC as mostly positive and easier than expected. Both advantages and disadvantages were mentioned and support from a network was described as especially important. The mothers were aware that they are violating the nuclear family norm. From their surroundings, they had mostly encountered positive reactions but also some negative reactions and prejudices, mainly concerning the absence of a father. The mothers stated different reasons for becoming SMC and the decision-making process was predominantly reported as simple. At the same time, some ambivalence was expressed as motherhood as SMC was not their first hand choice, but was considered the best choice based on their situation.