Den 1 april 2016 blev det i Sverige lagligt att skaffa barn för ensamstående kvinnor med hjälp av assisterad befruktning. Tidigare har denna möjlighet endast funnits utomlands. Kvinnor som genomgått denna process kallas i litteraturen för solomammor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur solomammor resonerar och fattar beslut i processen kring att bli förälder på egen hand och hur det upplevs när barnet har fötts. Åtta kvinnor mellan 30-43 år, från olika delar av Sverige, intervjuades med en induktiv semistrukturerad ansats. Efter en tematisk analys framkom tre huvudteman samt tio underteman. Resultatet visade att det initialt är en känsla av stress i olika former som får respondenterna att börja fundera på att bli solomammor. De flesta såg det först som en plan b, ett andrahandsval, men omvärderade det sedan till en plan a. Normer och etiska aspekter kring att barnet inte kommer ha en biologisk pappa försvårade beslutet. En sårbarhet och ensamhet i att vara den enda föräldern men en stor glädje över barnet och en stöttande omgivning kännetecknade känslorna när barnet kommit. Att vården har en medvetenhet om att det är ett beslut som fattas i flera steg är av största vikt. Det är en process som fortgår efter att barnet är fött och att samhället, exempelvis via förskola och skolor, informerar om att det finns olika sätt att bilda familj på ökar möjligheterna till att både kvinnor och barn i den här familjeformen känner sig inkluderade.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer. Sedan kategoriserades, kodades och tematiserades materialet, och analyserades med hjälp av symbolisk interaktionism, värderingsförändringar och samhällsutveckling. Resultaten visar bland annat att respondenterna verkligen tänkt igenom sitt beslut att bilda familj som ensamstående förälder. De ser främst ser lagändringen som symboliskt viktig, då deras familjeform i och med denna erkänns av samhället. Respondenterna tror att donatorbrist och åldersgränser i Sverige kommer att medföra att ensamstående kvinnor även fortsättningsvis reser utomlands för assisterad befruktning. De negativa åsikter som kommit fram rör sjukvårdskontakter i Sverige och hur en del ensamstående mammor blivit bemötta av socialtjänsthandläggare. Faderskapsprocessen skulle kunna bli mer rättssäker om tydliga, nationella regler utfärdades även för faderskapsutredningar som rör donatorbarn. / The Swedish Riksdag decided in the spring of 2012 that single women also should have access to assisted reproduction in Sweden. Up until now, and so far, single women have travelled abroad for fertility treatment. The purpose of this study has been to explore how solo mothers (women who have chosen to obtain children as a single parent) reasoned and reason about this choice, and how they view the paternity process and the upcoming legislative changes. Participants were sought through an Internet site for an association where all members are single mothers by choice. Five solo mothers talked about their reasoning in semi-structured interviews. The material was then categorized, coded and thematized, and analyzed by using symbolic interactionism, changes in values and the development of society. The results show that the respondents really thought through their decision to found a family as a single parent. They see the legislative changes mainly as symbolically important, as their form of the family will be recognized by society. They believe that the lack of donors and the age limitations in Sweden will result in that single women continues to travel abroad for assisted reproduction technology. The negative opinions that have emerged during interviews are related to health care contacts in Sweden and how some single mothers have been treated by social service caseworkers. The paternity process could become more legally secure if clear, national regulations were issued also for the paternity process regarding donor children.