Since COVID-19 was declared a pandemic by the World Health Organization(WHO) in March 2020, teleworking, or working from home, has been used to an increasing extent by companies and organisations all over the world. Evidence suggests that teleworking will become part of “the new normal”, why teleworking-related research will be of value in a long-term perspective. To estimate the potential for energy saving in relation to teleworking, and to identify possible measures to achieve such savings, a literature study and a retrospective case study of an office building in Gävle, Sweden, was conducted. The occupant presence during 2020 was mapped through conversations with representatives of the organisation using the offices. Data logs of energy usage in 2020, in the form of district heating and electricity, were provided by the energy supplier. The results showed that the number of permanent office workers had dropped by just over 40% around the middle of March 2020, and that the occupancy from November 2020 onwards was just over 20 % of that by the beginning of the year. The demand for heating, cooling, and ventilation in an office is the same regardless of the number of people present, which was believed to be the explanation of the lack of covariation between occupancy and district heating supply, as well as between occupancy and HVAC electrical loads. Earlier research has found that a common reason behind lack of impact from occupancy on plug loads and lighting is that equipment and lighting is turned on in office spaces with no one present. This was not the case in the present study. The study failed to identify the reason behind plug loads and lighting having poor correlation with occupancy. Further research of the matter is encouraged. Methods for improving energy efficiency in office buildings in relation to teleworking includes presence-based control strategies for HVAC systems and lighting, energy efficient behaviour, consolidating office space, and hotdesking. Due to the lack of reliable occupancy data, the study failed in quantifying the potential for energy saving in the building, regarding both district heating and electricity. The results give clear evidence of there being an energy saving potential, but not the extent of it. / Sedan covid-19 deklarerades som en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO i mars 2020 har distansarbete tillämpats i allt högre grad av verksamheter världen över. Mycket tyder på att distansarbete kommer att bli en del av ”det nya normala”, varför studier på områden relaterade till distansarbete kommer att vara värdefulla ur energieffektiviseringsperspektiv på lång sikt. I syfte att ta reda på hur stor energibesparingspotential distansarbete kan medföra, och att identifiera åtgärdsförslag för att uppnå sådana besparingar, genomfördes en litteraturstudie samt en retrospektiv fallstudie av en kontorsbyggnad i Gävle. Personnärvaron under 2020 kartlades i samtal med representanter för den verksamhet som har kontor i byggnaden, medan uppgifter om energitillförseln, fördelad på fjärrvärme, fastighetsel och verksamhetsel, tillhandahölls av energileverantören. Det framkom att den fasta personnärvaron sjunkit med drygt 40 % i mitten av mars 2020, och att den från och med november 2020 utgjorde drygt 20 % av närvaron vid årets början. Inga samvariationer mellan energianvändning och personnärvaro observerades, och tillförseln av såväl fjärrvärme som fastighetsel och verksamhetsel var densamma vid årets slut som vid dess början. Behovet av uppvärmning, kylning och ventilation i ett kontor är detsamma oavsett hur många personer som befinner sig i det, vilket bedömdes vara orsaken till bristen på samvariationer mellan personnärvaro och fjärrvärme respektive fastighetsel. Tidigare studier har visat att en vanlig orsak till att personnärvaro har liten påverkan på verksamhetselkonsumtion är att utrustning och belysning är påslagna även i utrymmen där ingen uppehåller sig. Så var inte fallet i föreliggande studie. Studien kunde inte identifiera orsaken till att användning av verksamhetsel inte följde variationerna i personnärvaro, varför ytterligare forskning är nödvändig. Metoder för energieffektivisering i kontorsbyggnader vid distansarbete inkluderar närvarostyrd teknologi, energimedvetet beteende, minskning av totalt utnyttjat kontorsutrymme samt hotdesking. Då personnärvaron inte kunde kartläggas med tillfredsställande precision i föreliggande studie var det inte möjligt att kvantifiera byggnadens energieffektiviseringspotential, varken för fjärrvärme eller elektricitet. Studiens resultat visar tydligt att energibesparingspotential föreligger, men inte i vilket omfång.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-36296 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Larsson Lundh, Erica |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds