Return to search

CO2 savings of selling food surplus in plastic trays compared to incineration and anaerobic digestion in Sweden. : With an application at KTH Royal Institute of Technology / Koldioxidbesparingar med försäljning av matöverskott i plastfack jämfört med förbränning och anaerob degradering i Sverige

Food waste has become a global environmental concern in recent years with food waste prevention being the optimal solution. In Sweden, initiatives to reduce food waste, focus on re-using methods like selling or donating food. The purpose of this study is to analyze the environmental savings, in terms of CO2 eq. savings, of re-using food compared to incineration and anaerobic digestion in Sweden. The study aims to map out the processes of the food waste management system and investigate the parameters that effect the performance of each method using Life Cycle Assessment (LCA). The research is conducted by using a case study, “Save food at KTH” which is an initiative at KTH Royal Institute of Technology in Sweden, to reduce food waste through a mobile application for sharing information on the available edible food waste around campus and options to purchase it through the app.   The results showed that re-using food waste has more CO2 savings compared to the other two energy recovery methods. Avoided emissions from food production when food waste is sold, were the most important factors that framed this result. However, the types of foods are also critical on the choice of food waste management method when the focus is on the CO2 emissions of the system. Foods with high water content or plant-based protein sources can be energy efficient in anaerobic digestion processes as well. In this case, selling food waste can be used as a complementary method. / Livsmedelsavfall har under senare år fått ett ökat intresse ur miljösynpunkt med förhindrande av livsmedelsavfall som den optimala lösningen för denna fråga. I Sverige är termiska behandlingsmetoder och biologiska processer för behandling av livsmedelsavfall de vanligaste metoderna för hantering av livsmedelsavfall. Båda metoderna producerar energi som kan användas för fjärrvärme, el och biobränsle för fordon. Å andra sidan, producerar dessa metoder utsläpp av växthusgaser (GHG) och många studier har erkänt deras miljöpåverkan och har jämfört dessa metoder för att identifiera alternativet med minst miljökostnad. Alternativet att sälja överbliven mat i plastlådor har potential att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsavfallshanteringssystemet genom cirkulär ekonomi. Emellertid måste utsläppen av växthusgaser från de specifika livsmedelstypen samt effekten av plastlådors egenskaper och deras inverkan på plastlådors totala växthusgasutsläpp undersökas för att säkerställa effektiviteten av den försäljning av överbliven mat. Syftet med denna studie är att genomföra en livscykelanalys (LCA) om livsmedelsavfallshanteringsmetoder i Sverige för att identifiera metoden som har mest koldioxidbesparingar. Studiens mål är att kartlägga processerna i matavfallssystemet och undersöka de parametrar som påverkar prestandan för varje metod. Projektet innehåller en jämförande bedömning av klimatpåverkan (CF) av en värmebehandlingsmetod, förbränning med energiåtervinning, en biologisk metod som är anaerob uppslutning med biogasproduktion och en förebyggande metod som säljer överbliven mat i en plastlådor. En LCA utfördes för tre avfallshanteringsscenarier med två måltider (köttbaserad och vegan) som exempel när de behandlades som enskilda avfallsströmmar. Den största potentialen för att minska koldioxidutsläppen är att "sälja en måltid i ett 85% r-pet " scenario. Den undvikna köttproduktionen från att sälja matavfall kombinerat med den stora mängden återvunnet innehåll i plastlådor ger betydande koldioxidbesparingar och når den högsta nivån på avfallshierarkin som är förebyggande. Å andra sidan har förbränningen av en vegansk måltid med energiåtervinning den lägsta CO2-besparingen jämfört med de andra metoderna på grund av högvattenhalten i måltiden vilket gör den till en icke-effektiv energiomvandlare när den förbränns för att producera energi. Matavfallshanteringsmetoder bör därför fokusera på livsmedelsprodukterna och deras lämplighet för varje metod. Resultaten från denna jämförelse kommer att användas av en forskargrupp vid KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Sverige, i SEED avdelningen. Gruppen bygger för närvarande en mobilapplikation för att dela / sälja matavfall runt KTH campus med ett samarbete från restaurangerna på campus.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-241697
Date January 2019
CreatorsRodopoulou, Viktoria
PublisherKTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ABE-MBT ; 18471

Page generated in 0.0019 seconds