I Sverige har damidrotten ur ett historiskt perspektiv ständigt legat efter herrarna, både ekonomiskt och organisatoriskt. Inom damidrotten är det främst individuella idrottare som på senare tid har närmat sig herrarna på kommersiell och professionell nivå. Vad gäller lagidrotter så har utvecklingen hamnat efter och det här visar sig inte minst inom ishockeyn. Skillnaderna visar sig tydligt mellan herrar och damer och inte minst ekonomiskt där herrarna på högsta elitnivå kan försörja sig genom ishockeyn. Samtidigt så behöver genomsnittspelaren på motsvarande nivå bland damer ha ett arbete vid sidan av ishockeyn. Det här beror på flera faktorer däribland att intresset kring herrhockeyn är betydligt större vilket ger fler kommersiella möjligheter. För att damhockeyn ska närma sig den nivå som herrarna befinner sig, krävs en ökad kännedom, ett ökat intresse samt en kunskap omsupportrars uppfattning.I den här undersökningen har författarna i samarbete med Svenska Damhockeyligan studerat problemområdet med fokus på supportrarnas perspektiv och hur kunskap om dessa kan fungera som underlag till att stärka spelarnas varumärkesimage. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där supportrars kännedom om spelare och ligan generellt studeras samt vad supportrar värderar hos spelares egenskaper. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som studerat damidrottens möjligheter för kommersiell utveckling. I undersökningen betraktas spelarna i SDHL som varumärken för att möjliggöra en koppling till varumärkesimage och aktiviteter som görs för att stärka en sådan. Med bakgrund av tidigare forskning och modeller lutar sig studien på tre centrala variabler; individuell kvalité, attraktivitet och image. Dessa tre var vägledande för insamlad empiri genom en webbenkät. Studiens insamlade data analyseras via deskriptiv statistik där diagram och tabeller redovisas. Slutligen diskuteras enkätresultat med koppling till de teorier och modeller som studien utgår ifrån. Diskussionen leder till flertalet förslag för hur SDHL kan använda sig av kunskap om supportrarnas kännedom och värdering av spelaregenskaper i syfte att stärka spelarnas varumärkesimage. / In Sweden, from a historical perspective, women's sports have constantly lagged behind men, both financially and organizationally. In women's sports, it is mainly individual athletes who have recently approached men on a commercial and professional level. As far as team sports are concerned, the development has lagged behind and this is evident not least in ice hockey. The differences are clear between men and women and not least financially where men at the highest elite level can support themselves through ice hockey. At the same time, the average player at the corresponding level among women needs to have a job alongside ice hockey. This is due to several factors, including that the interest in men's hockey is significantly greater, which provides more commercial opportunities. In order for women's hockey to approach the level that the men are at, an increased knowledge, an increased interest and a knowledge of supporters' opinion.In this study, the authors in collaboration with the Swedish Women's Hockey League have studied the problem area with a focus on the supporters 'perspective and how knowledge about these can serve as a basis for strengthening the players' brand image. A quantitative survey was conducted where supporters 'knowledge of players and the league is generally studied and what supporters value in players' characteristics. The study is based on previous research that has studied women's opportunities for commercial development. In the survey, the players in SDHL are regarded as brands to enable a connection to brand image and activities that are done to strengthen one. Based on previous research and models, the study is based on three key variables: individual quality, attractiveness and image. These three were indicative of empirical data collected through an online survey. The study's collected data are analyzed via descriptive statistics where diagrams and tables are reported. Finally, survey results are discussed in connection with the theories and models on which the study is based. The discussion leads to several suggestions for how SDHL can use knowledge about the supporters 'knowledge and evaluation of player characteristics in order to strengthen the players' brand image.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-38092 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Granath, Filip, Granfeldt, Victor |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds