I denna uppsats undersöker jag hur två olika tolkningar av den sokratiska frivillighetsparadoxen ingen gör fel frivilligt påverkar möjligheten att förstå Platons dialog Staten. Min hypotes är att de två tolkningarna av frivillighetsparadoxen kastar ljus över diskussionen i Staten, och att det är nödvändigt att förstå frivillighetsparadoxens roll för att förstå vad som står på spel i Staten. I uppsatsen ämnar jag visa att ett möjligt sätt att läsa Staten är att tolka Sokrates och de övriga samtalsdeltagarnas uttalanden baserat på kontexten, eftersom vissa uttalanden är polemiska i sin karaktär, medan andra är traditionella. Jag argumenterar för att såväl den traditionella synen på Sokrates som den polemiska dito är korrekta analyser av Sokrates filosofiska gärning, men inte heltäckande sådana, eftersom Sokrates ibland är polemisk – mot de som kvickt måste nedkämpas – och ibland är instruerande på traditionellt manér, mot de som kan förbättras genom det filosofiska samtalet. Detta sätt att läsa Staten skiljer sig från andra genom att läsaren bör avstå a priori-uppfattningar om Sokrates, Thrasymakos eller Glaukons och Adeimantos ståndpunkter till förmån för att tolka beteenden hos samtalsdeltagarna samt deras uppfattningar, vilka förmedlas av texten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-419137 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Johansson, Einar |
| Publisher | Uppsala universitet, Filosofiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds