Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Detta görs ur ett maktperspektiv för att se på vilket sätt den indirekta makten i form av resurser och könsroller påverkar hur föräldrar väljer att agera. Studien bygger på intervjuundersökningen "Tid och pengar" som genomfördes av Riksförsäkringsverket (RFV) i början av 2003. Intervjuerna har utförts över telefon och handlat om föräldrars inställning till olika områden gällande barnomsorg och föräldraledighet. Fokus ligger vid vad respondenterna angivit ha styrt den tidsmässiga fördelningen av föräldraledigheten. Tre regressioner har utförts för att studera hur olika faktorer påverkar fördelning av tid i föräldraledighet för man respektive kvinna, samt den procentuella fördelningen. Resultaten visade att den procentuella fördelningen samt faderns längd på föräldraledigheten till stor del styrs av mannens inkomst. Tjänar han mer tenderar han vara hemma längre och ta ut en större andel av föräldraledigheten. Moderns tid i föräldraledighet påverkas främst av det aktiva valet. Hennes val att vara hemma eller arbeta visar större effekt på såväl den procentuella fördelningen som hennes egen längd på föräldraledigheten än vad mannens val gör. Slutsatsen som dras utifrån dessa resultat är att den normativa bilden av manligt och kvinnligt spelar stor roll för hur föräldrarna agerar. Förklaringsfaktorn för moderns längd på föräldraledigheten är låg vilket tyder på att valda variabler inte är tillräckliga för att förklara hennes agerande. Tolkningen av detta blir att den normativa rollen har så starkt inflytande på kvinnans agerande som moder att det för henne blir en självklarhet att vara hemma en stor del av föräldraledigheten vad än hon har för resurser. Tolkningen av faderns beteende är att det främst är vinstintresset som styr där vinsten av ett hemmaliv vägs mot förlust inkomstmässigt. Med högre inkomst kommer ett bekvämare liv i hemmet vilket väger upp mot den ekonomiska förlusten i form av ersättning vid föräldraledighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-63199 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Modin, Hedvig |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds