<p>Each year over 3000 children in Sweden lose a parent. The loss of a parent may cause some grave changes in a child’s life, leading to both mental and physical consequences. The purpose of this literature study is to examine the different ways in which health care personnel can better receive and relate to children whose parents are dying or have passed away.</p><p>Data was collected through such sources as Pubmed, Academic Search Elite and Cinahl, which resulted in the inclusion of sixteen subsequent articles, ten of which were quantitative and six of which were qualitative. Thirteen of the said articles illustrate how children act in response to a dying or deceased parent and what measures were needed for them to move on with their lives. The child, bereaved parent and health care personnel were all examined within the studies. However, the authors of the remaining three Swedish articles had quite a different purpose from those already mentioned. There aim was to examine recommendations as to whether a child should visit a seriously ill relative at an Intensive Care Unit, as well as the subsequent opinions of both parent and health cars personnel to this visitation. Results showed that it was very beneficial for children and parents alike to receive information and support from health care personnel both during and after the parents period of suffering and eventual death. It was found that, if health care personnel or other adult for that matter regularly engaged with the child, alleviating any fears, then the risk for further psychological problems was reduced.</p> / <p>Varje år förlorar över 3000 barn i Sverige en förälder. Då ett barn förlorat en förälder innebär detta stora förändringar i deras liv som kan leda till konsekvenser för hälsan, både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur vårdpersonal på olika sätt kan förhålla sig till och bemöta barn vars föräldrar är döende eller avlidit. Data samlades in genom sökningar i Pubmed, Academic Search Elite och Cinahl. Sökningen resulterade i sexton inkluderade artiklar. Av dessa var tio kvantitativa och sex kvalitativa. Tretton artiklar hade syftet att på olika sätt belysa frågan hur barn som hade en förälder som var döende eller avlidit reagerade och vad de behövde för att kunna gå vidare i sitt liv. Studierna hade både barnet, den överlevande föräldern och vårdpersonal som undersökningsgrupp. I tre svenska artiklar hade artiklarna ett annat syfte. De undersökte om det fanns rekommendationer för huruvida barn skulle besöka sina svårt sjuka anhöriga på en intensivvårdsavdelning och hur vårdpersonalen och föräldrarna tyckte om att barnen var på besök. Resultatet visade att det var värdefullt för både barn och föräldrar att få information och stöttning från vårdpersonal både under den döende förälderns sjukdom och även när föräldern avlidit. Om vårdpersonal eller någon annan vuxen regelbundet förklarar och pratar med barnet så minskar riskerna för att barnet skall få psykiska problem</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-361 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Löf, Kristina, Johnsson, Camilla |
| Publisher | University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds