Syftet är att studera hur män med små barn upplever att deras möjligheter till församlingsengagemang i Equmeniaförsamlingar i Göteborgsområdet påverkar deras psykiska hälsa och på vilket sätt dessa män menar att församlingen kan bidra till ökad psykisk hälsa. Det är en deduktiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar som är aktuella berör informanternas upplevelse av församlingen i förhållande till psykisk hälsa. Det teoretiska perspektiv som i huvudsak används är Aaron Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang), där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet används för analys av det empiriska materialet. Det finns även en genusaspekt i studien där R.W Connells konstruktivistiska synsätt på maskulinitet används i analys av materialet.Resultat och analys visar att informanterna upplever att församlingen bidrar till en högre KASAM. Informanterna varnar dock för att församlingen kan vara en riskfaktor som riskerar ett lägre KASAM, inte minst vad gäller känslan av hanterbarhet. Även om informanterna upplever att församlingen bidrar till ett högre KASAM beskriver de att samtalet om psykisk hälsa knappt existerar samt att det finns ett stort behov av samtalet. Detta leder i sin tur till att församlingen i ännu högre utsträckning kan bidra till en högre KASAM. Vad gäller genus finns det en del hegemonier i församlingarna, men dessa är enligt en av informanterna under förhandling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ths-121 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Thelin, Emil |
| Publisher | Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för teologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds