Bakgrund: Sjuksköterskor står inför utmaningar vid hjärtstoppsituationer där deras tidiga insatser är avgörande för patientens överlevnad. Med cirka 13 000 fall av hjärtstopp årligen i Sverige är hjärt-lungräddning en central del i omhändertagandet. Närstående lyfter att närvaro vid hjärt-lungräddning är en viktig rättighet som kan bidra till en känsla av trygghet. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av hjärt-lungräddning med närvarande närstående. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där tio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed har använts. Resultat: Sjuksköterskor övervägde faktorer som patientens tillstånd, närståendes önskemål och den potentiellt traumatiska effekten samt att varje hjärt-lungräddningssituation är unik. Det uppgavs brister inom organisationen som försvårade för närstående att närvara. Förslag på förbättringar såsom en vald familjestödperson, tydligare riktlinjer samt policys lyfts av sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskors perspektiv på närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning visar på delade åsikter och en komplex dynamik. Farhågor kring störningar och påverkan på patientsäkerheten kontrasteras mot betoningen av närståendes roll för emotionellt stöd och sorgeprocessen. Identifierade organisatoriska utmaningar, inklusive behovet av en ansvarig personal och tydliga riktlinjer, betonar behovet av en balans mellan säkerhet och stöd i vårdmiljön. / Background: Nurses face challenges in cardiac arrest situations where their early interventions are crucial for patient survival. With approximately 13 000 cases of cardiac arrest annually in Sweden, cardiopulmonary resuscitation is a vital component of care. Family members raises that presence during cardiopulmonary resuscitation is an important right that can contribute to a sense of security. Aim: To describe the nurse’s experience of cardiopulmonary resuscitation with the presence of family members. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, analysing ten scientific articles using Friberg’s five-step model. The databases CINAHL, MEDLINE and PubMed were utilized. Result: Nurses considered factors such as the patient’s condition, the wishes of close relatives, the potentially traumatic effects, and the uniqueness of each cardiopulmonary resuscitation situation. Organizational shortcomings hindering family presence were reported. Suggestions for improvements, such as the nurses highlighted a designated family support person and clearer guidelines and policies. Conclusion: Nurses’ perspectives on the presences of family members during cardiopulmonary resuscitation reveal divergent opinions and a complex dynamic. Concerns about disruptions and their impact on patient safety contrast with the emphasis on the role of family members for emotional support and the grieving process. Identified organizational challenges, including the need for designated personnel and clear guidelines, underscore the necessity of valancing safety and support in the healthcare environment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-63152 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Carlswärd, Andrion, Bergström, Lukas, Eriksson, Jacob |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds