Studien syftar till att undersöka hur fastighetsgränser markerats ur ett historiskt perspektiv. Detta är en kunskap som är nödvändig då en mätingenjör gör utsökning av gränsmarkeringar i fält och gränsutvisning av fastighetsgräns.Studien syftar även till att belysa de svårigheter mätingenjörer kan möta vid gränsutvisning samt hur arbetet bör planeras. Arbetet är avgränsat till att endast gälla fyra fastigheter i ett utvalt område i Värmland. Genom inmätning och gränsutvisning av gränsmarkeringar med GNSS mottagare och nätverks-RTK där resultatet sedan jämfördes med motsvarande gränsmarkeringar iregisterkartan. I studien ingår även en litteraturöversikt över fastigheters tillkomst genom historien och fastighetsreformer samt fastighetsbildningsåtgärder, detta för att ge en förståelse för fastighetsgränsers uppkomst och dess betydelse för gränsmarkeringar. En översikt över fastighetsgränser, hur de markerats och hävdas. Fallstudien belyser mätingenjörens arbetsgång vid gränsutvisning. Arbetsgången innehåller arkivutredning, gränsutsökning och gränsgång. Arkivutredningen av de fyra fastigheterna visar gränser från storskifte och laga skifte samt fastighetsbildningsåtgärder som hemmansklyvning, avsöndring och ägostyckning. Vid gränsutvisning och gränsutsökning återfanns 31 änd- och brytpunkter längsde olika fastighetsgränserna. De markeringstyper som återfanns var 15 råstenaroch åtta rör i mark övriga var gränshävd.Medelvärde på den beräknade radiella avvikelsen i tätort i fallstudien är 0,17 meter medan avvikelsen på landsbygd är mellan 5,27 och 4,03 meter. Slutsatsenav fallstudien är att registerkartans avvikelser inom studieområde har ett medelvärde på runt fem meter och att skillnaderna är stora. / The study aims to investigate the knowledge a surveyor needs before border expulsion. The study contains a literature review addressing how property boundary are marked from a historical perspective. The aim is to highlight the difficulties that the surveyor may encounter working with border expulsion. This study is limited to four properties in one selected area in Värmland. The problem this study addressing is relevant because this service has been excluded from Lantmäteriet that oversees the cadastre system in Sweden. The result is a gap that need to be meet when many property owners are unsure of their property boundaries. By measuring and delineating boundary markings with GNSS receivers and network RTK where the result was then compared with corresponding boundary markings in the register map. The study also provides a literature review to give an understanding of the origin of property boundaries and their importance for property boundary. An overview of property boundaries, how they are marked and maintained. The case study sheds light on the surveyor's work process at border expulsion. The workflow includes among other archive investigation and border search. At border expulsion and border search, 31 end- and break points were found along the selected property boundaries. The mean value of the calculated radial deviation in urban areas in the case study was 0.17 meters, while in the countryside the mean value of the calculated radial deviation was between 5.27 and 4.03 meters. The study shows that the register map in this area in Värmland has an average of deviations of around five meters.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78553 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Jansson, Hanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds