I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas. Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn. För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel. Vi har även intervjuat mätchefen i Trollhättans Stad, Roger Johansson, för att få information om Trollhättans Stads mäthistorik. Förberedelser inför inmätning av gränspunkter gjordes genom att förrättningsakterna granskades för att få information om gränsernas sträckning och dess utmärkningssätt. Inmätningarna av gränspunkterna utfördes med GPS och fördes därefter in i TopoCad 14. Gränspunkterna från förrättningsakten transformerades från det ursprungliga förrättningssystemet till Sweref 99 och fördes därefter in i databasen. Vårt tillvägagångssätt för koordinattransformationerna och för hur införandet av gränspunkterna i databasen har gått tillväga, finns utförligt dokumenterade. Jämförelsen mellan de radiella avvikelserna och lantmäteriets gränsvärden på 5cm i stadsmiljö och 10 cm på landsbygden visar att mycket noggranna inmätningar kommer att krävas för att införa alla gränspunkter i Trollhättans Stads databas för gränspunkter. / In this thesis, we have studied the boundary points that are created by ordinances and documented in the coordinate system that are no longer relevant to use. We have studied the chain that includes measuring of the current boundary points, transformation of the coordinates into current coordinatesystem and until the boundary points are introduced into the database of Trollhattans Stad. We have worked with three different areas in Trollhättan, which are Skoftebyn, the center area and Kalltorps By. They are generated at different times areas, there are different types of settlements in the different areas, and they are set in different coordinate systems. Through our work we have observed that different areas in Trollhättan have variety preserved boundary markers. In residential areas that we studied, the majority of the markers were found, while in the center area the boundary points were non-existent, except for the boundary markers expelled with "house corners". To get a deeper context, we conducted a retrospective, where we studied the property boundary in an ordinary way. We have also interviewed Roger Johansson, Trollhattans Stad, to obtain information about the measurement history of Trollhattans Stads. Preparation for survey of boundary points was done by ordinance acts that was reviewed to obtain information on property boundaries and which method of marking that was used. Survey of the boundary markers was performed with GPS and then transferred into TopoCad 14. The border points of ordinance file transformed from the original executor system SWEREF 99 and then transferred into the database. The approach for coordinate transformations and how the introduction of boundary points in the database was done, are fully documented. The comparison of the radial deviations and surveying levels of 5cm in urban areas and 10 cm in rural areas shows that highly accurate entries will be required to include all border points in the database of Trollhättan Stad.

Studien syftar till att undersöka hur fastighetsgränser markerats ur ett historiskt perspektiv. Detta är en kunskap som är nödvändig då en mätingenjör gör utsökning av gränsmarkeringar i fält och gränsutvisning av fastighetsgräns.Studien syftar även till att belysa de svårigheter mätingenjörer kan möta vid gränsutvisning samt hur arbetet bör planeras. Arbetet är avgränsat till att endast gälla fyra fastigheter i ett utvalt område i Värmland. Genom inmätning och gränsutvisning av gränsmarkeringar med GNSS mottagare och nätverks-RTK där resultatet sedan jämfördes med motsvarande gränsmarkeringar iregisterkartan. I studien ingår även en litteraturöversikt över fastigheters tillkomst genom historien och fastighetsreformer samt fastighetsbildningsåtgärder, detta för att ge en förståelse för fastighetsgränsers uppkomst och dess betydelse för gränsmarkeringar. En översikt över fastighetsgränser, hur de markerats och hävdas. Fallstudien belyser mätingenjörens arbetsgång vid gränsutvisning. Arbetsgången innehåller arkivutredning, gränsutsökning och gränsgång. Arkivutredningen av de fyra fastigheterna visar gränser från storskifte och laga skifte samt fastighetsbildningsåtgärder som hemmansklyvning, avsöndring och ägostyckning. Vid gränsutvisning och gränsutsökning återfanns 31 änd- och brytpunkter längsde olika fastighetsgränserna. De markeringstyper som återfanns var 15 råstenaroch åtta rör i mark övriga var gränshävd.Medelvärde på den beräknade radiella avvikelsen i tätort i fallstudien är 0,17 meter medan avvikelsen på landsbygd är mellan 5,27 och 4,03 meter. Slutsatsenav fallstudien är att registerkartans avvikelser inom studieområde har ett medelvärde på runt fem meter och att skillnaderna är stora. / The study aims to investigate the knowledge a surveyor needs before border expulsion. The study contains a literature review addressing how property boundary are marked from a historical perspective. The aim is to highlight the difficulties that the surveyor may encounter working with border expulsion. This study is limited to four properties in one selected area in Värmland. The problem this study addressing is relevant because this service has been excluded from Lantmäteriet that oversees the cadastre system in Sweden. The result is a gap that need to be meet when many property owners are unsure of their property boundaries. By measuring and delineating boundary markings with GNSS receivers and network RTK where the result was then compared with corresponding boundary markings in the register map. The study also provides a literature review to give an understanding of the origin of property boundaries and their importance for property boundary. An overview of property boundaries, how they are marked and maintained. The case study sheds light on the surveyor's work process at border expulsion. The workflow includes among other archive investigation and border search. At border expulsion and border search, 31 end- and break points were found along the selected property boundaries. The mean value of the calculated radial deviation in urban areas in the case study was 0.17 meters, while in the countryside the mean value of the calculated radial deviation was between 5.27 and 4.03 meters. The study shows that the register map in this area in Värmland has an average of deviations of around five meters.

I studien undersöktes hur en högre noggrannhet på fastighetsgränserna i registerkartan vid utbyggnad av VA-nät kan uppnås och vilka problem som kan uppstå om registerkartan inte stämmer. I studien undersöktes också hur stora avvikelserna är mellan registerkartans fastighetsgränser och gränserna i verkligheten och vilka mätningar som behöver utföras för att korrigera noggrannheten i registerkartan. Även en undersökning av vilka konsekvenser det kan leda till om registerkartan har en stor osäkerhet utfördes. För att besvara de frågeställningar som ställts genomfördes en fallstudie, där fältarbete och en enkätundersökning ingick. Fältarbetet genomfördes på landsbygden i Sunne kommun i områdena Karsbol och Tomthult. I dessa områden hade fastighetsgränserna varierande noggrannhet enligt registerkartan. För att undersöka fastighetsgränsernas noggrannhet i registerkartan mot de fysiskt markerade gränspunkterna tillämpades GNSS-mätning. Inför mätningen granskades fastighetsrapporter och förrättningskartor. En enkätundersökning genomfördes för att få en bredare bild av vilka problem registerkartans brister kan medföra. Vid denna enkätundersökning deltog nio personer med olika arbetstitel. Registerkartan ingår i fastighetsregistrets allmänna del, där bland annat information om fastigheternas och samfälligheternas registerbeteckning, tillkomstsätt och areal uppges. Den redovisning av fastighetsgränser som sker i registerkartan har inte någon rättsverkan utan det är förrättningsakten med tillhörande förrättningskarta som besitter detta. Mätningarna utfördes med hjälp av GNSS-mätning och nätverks-RTK, där flera SWEPOS-stationer och driftledningscentraler samverkar för att kunna ge en så korrekt position som möjligt. Resultatet från fältarbetet visar att gränspunkters lägen enligt registerkartan skiljer sig märkbart från motsvarande inmätta gränspunkter. Av resultatet framgår det att avvikelsen är större i området Karsbol, där inmätning av gränspunkterna skett i slutet på 1920-talet, än vad det var i området Tomthult där inmätning skett i närtid. En ersättningsberäkning genomfördes för att få en uppfattning av vilka konsekvenser som orsakas av registerkartans osäkerhet. Studien visar i sin helhet att det krävs mycket arbete för att uppnå hög noggrannhet över hela registerkartan. För att utreda andra konsekvenser som registerkartans osäkerhet kan leda till krävs ytterligare studier inom området. / Cadastral index maps are used by most municipalities on daily basis. However, the map partly has a low accuracy and problems can arise, for example, in the development of water and sewer networks, where it may be asked whose property the intrusion will take place on. Little scientific work has been done regarding investigation of the low accuracy of the property boundaries, because the work is time-consuming. The study was carried out in collaboration with the municipality of Sunne, and the areas that were investigated were Karsbol and Tomthult. This study is dealing with how to get a higher accuracy of the property boundaries on the cadastral index map can be achieved and what problem it can lead to if the map have poor quality. To investigate the property limits, the accuracy of the register map and the physically marked boundary points measured by GNSS-measurement. The survey was conducted to get a broader picture of what the problems the register map´s flaws may result in municipal work. The result shows that the cadastral index map is noticeably different from the actual boundary points and it would take a lot of work to get a high accuracy on the map. If the method is to be useful in practice, further investigation is required and measuring of more boundary points is necessary.