During a large part of the 2010s Swedish economy was heavily influenced by abnormally low interest rates, which even reached negative territory during several years. This occurrence affected the real estate industry by enabling cheap financing options, thus leading to an expansion in the companies’ debt level. When the interest rates began rising sharply in 2022 the question arose whether real estate firms would be able to uphold a healthy profitability level, or if the returns would be diminished due to the higher cost of debt. This thesis aims to investigate the impact of the interest rate on Swedish real estate companies’ profitability measured by return on equity. Nineteen Swedish real estate companies were analyzed over the period Q1 2015 – Q1 2024 by conducting a quantitative analysis through an Autoregressive Distributed Lag (ARDL) model and a panel data regression model, both of which accounts for short-term and long-term dynamics of the interest rate’s impact over time. The analysis was also divided into two distinct time frames, one with negative interest rates (Q1 2015 – Q1 2022), and one with quickly rising interest rates (Q2 2022 – Q1 2024), in order to be able to compare the impact of the interest rate on the profitability level during different macroeconomic conditions. The capture of time-dependencies was enabled by using both a one quarter lag and a four quarter lag on both the dependent variable and the independent variables. The findings suggest that over all analyzed time frames the level of return on equity is significantly negatively affected by the policy interest rate; however, the interest rate shows a significant lag of influence, indicating that the interest rate level from both one quarter and four quarters ago has an impact on the current level of return on equity. Also, the prior level of profitability significantly correlates with the current return of equity among real estate companies, in both the short term and the long term, which indicates the presence of a momentum effect. The relationship is positive during all time frames and for all lags, except during the Q2 2022 – Q1 2024 time span utilizing one quarter’s lag, where the connection is negative. / Under en stor del av 2010-talet var den svenska ekonomin starkt präglad av onormalt låga räntor, som till och med nådde negativt territorium under flera år. Denna händelse påverkade fastighetsbranschen genom att möjliggöra billiga finansieringsalternativ, vilket ledde till en expansion av företagens skuldnivå. När räntorna började stiga kraftigt 2022 uppstod frågan huruvida fastighetsbolagen skulle kunna upprätthålla en sund lönsamhetsnivå, eller om avkastningen skulle minska på grund av högre skuldkostnader. Denna studie syftar till att undersöka räntans påverkan på svenska fastighetsföretags lönsamhet, mätt genom avkastning på eget kapital. Nitton svenska fastighetsbolag analyserades under perioden Q1 2015 – Q1 2024 i en kvantitativ analys genom en Autoregressive Distributed Lag (ARDL)-modell samt en panelregressionsmodell, vilka båda tar hänsyn till såväl kortsiktig som långsiktig dynamik, vilket möjliggör en undersökning av räntans påverkan över tid. Analysen delades även in i två distinkta tidsspann, det ena med negativa räntor (Q1 2015 – Q1 2022), och det andra med snabbt stigande räntor (Q2 2022 – Q1 2024), för att kunna jämföra räntans påverkan på lönsamheten under olika makroekonomiska förutsättningar. Den tidsberoende aspekten möjliggjordes genom användandet av både ett och fyra kvartals eftersläpning på både den beroende variabeln och de oberoende variablerna. Resultaten från denna studie påvisar att det över alla analyserade tidsperioder finns en signifikant negativ påverkan av räntenivån på lönsamhetsnivån, och att räntan påvisar en effekt på lönsamheten både med ett och fyra kvartals eftersläpning. Den tidigare lönsamhetsnivån har även en signifikant påverkan på den nuvarande lönsamhetsnivån, både på kort och lång sikt, vilket indikerar förekomsten av en momentumeffekt. Denna koppling är positiv över alla tidsspann och gäller för både ett och fyra kvartals eftersläpning, med undantag för perioden Q2 2022 - Q1 2024 med ett kvartals eftersläpning, där förhållandet är negativt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-348010 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Westin, David, Öztomsuk, Jakob |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 24416 |
Page generated in 0.0022 seconds