Våren 2014 uppvisade Ryssland ett öppet aggressivt beteende när de, med militära medel, annekterade Krim och satte den säkerhetspolitiska balansen i Europa och världen i gungning. Sverige och Finland fann sig helt plötsligt geografiskt nära ett potentiellt hot, och samtidigt utanför Nato. Denna studie undersöker orsaker i nationella och internationella variabler för varför staterna inte har ansökt om medlemskap i Nato efter den ryska annekteringen. Genom att använda en teori mer precis än realismen – neoklassisk realism – analyseras tre variabler för formandet av foreign policy; militär förmåga, hotuppfattning och nationell struktur. Enligt method of agreement undersöks vilken variabel som är lika mellan staterna. Resultatet kan förklara deras säkerhetspolitiska val att inte ansöka om medlemskap i Nato även efter den ryska annekteringen av Krim. Den variabel som studien visar är lika mellan dem är hotuppfattning hos statens ledare. Detta aktualiserar vidare forskning i vilken av de neoklassiska variablerna som driver stater till förändring i foreign policy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-6630 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Nyberg, Linnea |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds