The aim of the present study was to investigate high school students’ ways of discussing smoking and prevention of smoking. A total of eight high school students participated in the study. Two focus groups were used to collect data, one of smokers and one of nonsmokers. Data were analyzed with inductive content analysis. The main findings were that both smokers and non smokers associated smoking with factors that influence adolescent's smoking behavior. Some of the factors that the participants thought influenced a smoking behavior were friends, parents and teachers' smoking behavior. Smokers were less concerned about the long-term risks of smoking than nonsmokers. However, all participants agreed that short-term disadvantages, such as price, smell and physical fitness were the biggest concerns. A common attitude among both smokers and non smokers was a critical approach to the chances of reducing the prevalence of smoking among adolescents. Nonsmokers had more concrete suggestions on how to decrease smoking than smokers. What may seem important is to focus on highlighting the short-term disadvantages of smoking, considering the participants’ great concern for them. / Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever resonerar kring rökning och prevention av rökning. Totalt deltog åtta elever från en gymnasieskola i Jönköpings kommun, som var jämt fördelade mellan rökare och ickerökare, samt mellan pojkar och flickor. Två fokusgrupper användes för att samla in data, varav den ena bestod av rökare och den andra av ickerökare. Data analyserades med induktiv innehållsanalys där kategorier och teman identifierades utifrån informanternas utsagor. Resultaten visade att både rökare och ickerökare i hög grad associerar rökning till olika faktorer som påverkar ungdomars rökbeteende. Av intervjuerna framkom att kamraters, föräldrars och lärares rökbeteenden påverkar ungdomars inställning till rökning. Bland kamraterna var grupptryck en vanlig orsak till rökdebut. De vuxna påverkade ungdomarna genom att själva röka och därmed visa att det var accepterat. Ickerökarna var mer oroliga för rökningens långsiktiga risker än vad rökarna var. Samtliga informanter var överens om att kortsiktiga nackdelar som pris, lukt och kondition var de största orosmomenten. Gemensamt för både rökare och ickerökare var också att de ställde sig kritiska till chanserna att minska förekomsten av rökning bland ungdomar. Rökarna menade att det inte gick att göra speciellt mycket innan individen själv hade bestämt sig för att sluta röka. Först därefter kunde andra människor komma in och hjälpa. Ickerökarna förde ett liknande resonemang men hade fler konkreta förslag på åtgärder som kunde minska rökningen. Exempelvis föreslog de att skolan startar olika projekt mot rökning samt att vuxna agerar goda förebilder för ungdomarna. Med tanke på informanternas stora oro för rökningens kortsiktiga nackdelar kan det vara angeläget att i högre grad belysa och problematisera dessa. Att även öka vuxnas förståelse för hur de påverkar unga kan vara av betydelse, eftersom informanterna menar att vuxnas rökbeteenden ofta speglar av sig på ungdomar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-11978 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Holter, Malin |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds