Det särskilda sektorsansvaret är en ordning inom miljöpolitiken som innebär att varje sektor har ansvar för att hantera de miljöproblem som orsakas inom sektorn. På grund av detta ansvar finns ett behov av att kartlägga miljöproblem från sektorer, att identifiera de viktigaste problemen och att hitta strategier för att minska miljöpåverkan. Jordbrukssektorn och energisektorn är två sektorer som orsakar stor miljöpåverkan, vilket gör dem intressanta som fallstudier. För att undersöka miljöpåverkan och möjligheten att minska denna i de båda sektorerna används ett systemanalytiskt perspektiv. Ett sådant angreppssätt ger möjlighet att analysera frågorna på ett mer genomgripande sätt, så att problemen inte endast förflyttas och istället skapar problem på andra håll i världen eller för framtida generationer, eller att ett problem reduceras medan ett annat istället ökar. Med ett systemperspektiv kan även indirekta effekter inkluderas när strategier för minskad miljöpåverkan i sektorn analyseras. De indirekta effekterna omfattar påverkan som sker uppströms och nedströms produktionskedjan, liksom påverkan från konsumenter. En metod för att bedöma miljöpåverkan från en sektor har utarbetats och testats på jordbruks- och energisektorn (Artikel I och II). Metoden är en hybridmetod baserad på miljöexpanderad input-output analys (IOA) och livscykelanalys (LCA). IOA-data från Miljöräkenskaperna används som utgångspunkt för inventeringen. Dessa data ger information om både direkt och indirekt miljöpåverkan från sektorn. För att fånga även sådana miljöaspekter som inte omfattas av miljöräkenskaperna används sedan de svenska miljökvalitetsmålen som en checklista, och information om den miljöpåverkan som inte finns med i IOA hämtas från litteraturen. För vidare hantering av den insamlade informationen om utsläpp och resursanvändning används karaktäriserings- och värderingsmetoder från LCA-metodologin. Därigenom kan s.k. hotspots, dvs de viktigaste problemen, identifieras. Baserat på denna hybridmetod blev resultatet att i jordbrukssektorn är de viktigaste frågorna biologisk mångfald, växthuseffekt, övergödning, användning av icke-förnybara resurser och troligen även toxicitet genom användningen av bekämpningsmedel. I energisektorn är de viktigaste problemen luftkvalitet, växthuseffekt, användning av icke-förnybara resurser och toxicitet. En analys av policies inom sektorerna (Artikel III) visar att både jordbruks- och energisektorn fokuserar delvis på de problem som identifierats som hotspots i sektorsanalyserna, men att vissa av de viktiga problemen inte ägnas så stor uppmärksamhet. I jordbrukssektorn är fokus huvudsakligen riktat mot biologisk mångfald och toxicitet, medan energisektorn framför allt fokuserar på växthuseffekt och användning av icke-förnybara resurser. En andra IOA-LCA hybridmetod, Energy Analysis Programme, har använts för att studera hushållens direkta och indirekta energianvändning (Artikel IV och V). Genom en kombination av IOA och processdata kan energiintensiteten (dvs. energi per monetär enhet, MJ/SEK) beräknas av ett stort antal varor och tjänster. När dessa beräkningar kombineras med information om hur ett hushåll spenderar sin inkomst kan hushållens totala energianvändning beräknas. Beräkningarna ger också information om hur inkomsten kan spenderas på mer energisnåla sätt. En ytterligare studie gjordes för att visa på betydelsen av minskat livsmedelssvinn som strategi för minskad miljöpåverkan inom livsmedelssektorn (Artikel VI). Resultaten från studierna med konsumentperspektiv kan användas för att identifiera strategier för hur konsumenterna kan bidra till minskad miljöpåverkan i de båda fallsektorerna. För jordbrukssektorns del kan konsumenterna bidra till minskad miljöpåverkan framför allt genom en minskad konsumtion av animalier. När det gäller energisektorn är minskad energianvändning en viktig strategi, liksom att fortsatt sträva efter att ersätta fossila bränslen och uran med förnybara bränslen. / National sector responsibility legislation places specific obligations on Swedish sector authorities to handle environmental issues within their sector. Because of this responsibility, there is a need to map environmental impacts from sectors and to identify key problems and strategies to reduce impacts in each sector. Agriculture and energy are two sectors causing severe environmental impacts, and these are therefore interesting as case studies. Employing a systems perspective when exploring impacts and options for their reduction ensures that problems are not simply shifted in time or space or between problems, but are considered in a holistic manner. Using this perspective, indirect effects such as changes upstream or downstream of the production chain, as well as among consumers, can be considered when seeking strategies to reduce environmental impacts in a sector. A method to investigate environmental impacts from a sector was developed and tested in the cases of agriculture and energy (Papers I and II). The method was based on environmentally extended Input-Output Analysis (IOA) and Life Cycle Assessment (LCA). IOA-data from Swedish Environmental Accounts were used as the starting point for the inventory. Such data provide information on direct and indirect impacts from the sector. To capture those aspects not included in the Environmental Accounts, the Swedish Environmental Quality Objectives were subsequently used as a checklist, and information on the missing aspects was obtained from literature. For further processing of the data, characterisation and weighting methods from LCA methodology were used to identify hotspots, i.e. the most important problems. The results showed that biodiversity, greenhouse effect, eutrophication, use of non-renewable resources and toxicity were potential hotspots in the agriculture sector. In the energy sector, the hotspots were air quality, greenhouse effect, use of non-renewable resources and toxicity. Analysis of sector policies (Paper III) showed that both sectors are focusing on some of the hotspots identified, but other important problems are not receiving sufficient attention. In the agriculture sector, the focus is principally on biodiversity and toxicity, while the energy sector mainly focuses on issues of climate change and non-renewable resources. A second hybrid IOA-LCA method (Energy Analysis Programme, EAP) was employed to study direct and indirect use of energy carriers in households (Papers IV and V). Through a combination of IOA and process data, the energy intensity (energy per monetary unit, e.g. MJ/SEK) of a large number of goods and services was calculated. When combined with information on household expenditure, these data provided information on total household use of fuels and electricity and provided insights into spending patterns that could result in lower energy intensity. A final study investigated the significance of reducing food losses as a strategy to reduce environmental impacts from the food sector (Paper VI). The results from the studies with a consumer perspective were used to identify how consumers can contribute to reducing environmental impacts in the two sectors investigated. For agriculture, consumers can help reduce impacts through reduced consumption of animal products, while for energy, reduced energy use in households is important, as is further substitution of fossil fuels. / QC 20110124
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-4109 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Engström, Rebecka |
| Publisher | KTH, Miljöstrategisk analys, Stockholm : KTH |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Trita-SOM , 1653-6126 ; 06-009 |
Page generated in 0.0046 seconds