Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från maten vi äter, eller närmare bestämt från de utsläpp av växthusgaser som maten ger upphov till på sin väg från jord till bord. Om maten slängs innan den konsumeras har denna miljöpåverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (Välgörenhet Istället för Svinn), en svinnåtgärd där fullvärdiga livsmedel istället för att slängas, skänks till välgörenhet. Målet är att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sätt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjälp av en SWOT-analys. Uppsatsen utgår ifrån företaget Allwin i Göteborg, en av få som professionellt arbetar med VIS i Sverige idag. Studien är kvalitativ och utgår från sex semistrukturerade intervjuer med Allwin och deras samarbetspartners. Uppsatsens resultat kan sammanfattas i fem slutsatser: 1) Att skänka livsmedel, med hjälp av svinnåtgärden VIS, innebär att nya värdekedjor skapas. 2) En professionalisering av VIS/Allwin har ökat förutsättningarna för en långsiktigt hållbar svinnåtgärd. 3) VIS/Allwin är pionjärer och drabbas av de svårigheter det innebär att trampa upp nya stigar. 4) Efterfrågan på VIS/Allwins tjänster kommer med all sannolikhet att öka. 5) VIS är en komplex åtgärd som kräver ett tydligt engagemang från alla inblandade parter, det finns därmed risk för att enklare lösningar prioriteras. / About a fourth of the climate impact originating from Swedish households can be derived from food, or rather from emissions caused in different stages of food production from field to fork. If food is being thrown away instead of being consumed the environmental impact has been in vain. The essay investigates CIW (Charity Instead of Waste, in Swedish VIS), a measure to deal with food losses where food is given to charity instead of becoming waste. The aim is to investigate how CIW functions and to contribute to increased knowledge on this, in Sweden, new way of responding to the problem with food losses. The strengths and weaknesses of CIW as well as the threats and opportunities that might be, have been examined by a SWOT-analysis. The company Allwin in Gothenburg is the concrete example of CIW that the essay is based on. The essay is a qualitative study with its starting point in six semi structured interviews with representatives from Allwin and its partners. The results of the essay can be summarized in five conclusions: 1) Donating food using CIW means that new value chains are created. 2) Allwin has gone from being a nonprofit organization to being a company. This professionalization has improved the conditions for making CIW a long term sustainable measure to deal with food losses. 3) CIW/Allwin are pioneers and have to deal with many difficulties related to breaking new ground. 4) The demand for services from CIW/Allwin is most likely to increase. 5) CIW is a complex measure, which requires a lot of engagement from all involved partners. This suggesting a risk that easier solutions could be prioritized.

Det särskilda sektorsansvaret är en ordning inom miljöpolitiken som innebär att varje sektor har ansvar för att hantera de miljöproblem som orsakas inom sektorn. På grund av detta ansvar finns ett behov av att kartlägga miljöproblem från sektorer, att identifiera de viktigaste problemen och att hitta strategier för att minska miljöpåverkan. Jordbrukssektorn och energisektorn är två sektorer som orsakar stor miljöpåverkan, vilket gör dem intressanta som fallstudier. För att undersöka miljöpåverkan och möjligheten att minska denna i de båda sektorerna används ett systemanalytiskt perspektiv. Ett sådant angreppssätt ger möjlighet att analysera frågorna på ett mer genomgripande sätt, så att problemen inte endast förflyttas och istället skapar problem på andra håll i världen eller för framtida generationer, eller att ett problem reduceras medan ett annat istället ökar. Med ett systemperspektiv kan även indirekta effekter inkluderas när strategier för minskad miljöpåverkan i sektorn analyseras. De indirekta effekterna omfattar påverkan som sker uppströms och nedströms produktionskedjan, liksom påverkan från konsumenter. En metod för att bedöma miljöpåverkan från en sektor har utarbetats och testats på jordbruks- och energisektorn (Artikel I och II). Metoden är en hybridmetod baserad på miljöexpanderad input-output analys (IOA) och livscykelanalys (LCA). IOA-data från Miljöräkenskaperna används som utgångspunkt för inventeringen. Dessa data ger information om både direkt och indirekt miljöpåverkan från sektorn. För att fånga även sådana miljöaspekter som inte omfattas av miljöräkenskaperna används sedan de svenska miljökvalitetsmålen som en checklista, och information om den miljöpåverkan som inte finns med i IOA hämtas från litteraturen. För vidare hantering av den insamlade informationen om utsläpp och resursanvändning används karaktäriserings- och värderingsmetoder från LCA-metodologin. Därigenom kan s.k. hotspots, dvs de viktigaste problemen, identifieras. Baserat på denna hybridmetod blev resultatet att i jordbrukssektorn är de viktigaste frågorna biologisk mångfald, växthuseffekt, övergödning, användning av icke-förnybara resurser och troligen även toxicitet genom användningen av bekämpningsmedel. I energisektorn är de viktigaste problemen luftkvalitet, växthuseffekt, användning av icke-förnybara resurser och toxicitet. En analys av policies inom sektorerna (Artikel III) visar att både jordbruks- och energisektorn fokuserar delvis på de problem som identifierats som hotspots i sektorsanalyserna, men att vissa av de viktiga problemen inte ägnas så stor uppmärksamhet. I jordbrukssektorn är fokus huvudsakligen riktat mot biologisk mångfald och toxicitet, medan energisektorn framför allt fokuserar på växthuseffekt och användning av icke-förnybara resurser. En andra IOA-LCA hybridmetod, Energy Analysis Programme, har använts för att studera hushållens direkta och indirekta energianvändning (Artikel IV och V). Genom en kombination av IOA och processdata kan energiintensiteten (dvs. energi per monetär enhet, MJ/SEK) beräknas av ett stort antal varor och tjänster. När dessa beräkningar kombineras med information om hur ett hushåll spenderar sin inkomst kan hushållens totala energianvändning beräknas. Beräkningarna ger också information om hur inkomsten kan spenderas på mer energisnåla sätt. En ytterligare studie gjordes för att visa på betydelsen av minskat livsmedelssvinn som strategi för minskad miljöpåverkan inom livsmedelssektorn (Artikel VI). Resultaten från studierna med konsumentperspektiv kan användas för att identifiera strategier för hur konsumenterna kan bidra till minskad miljöpåverkan i de båda fallsektorerna. För jordbrukssektorns del kan konsumenterna bidra till minskad miljöpåverkan framför allt genom en minskad konsumtion av animalier. När det gäller energisektorn är minskad energianvändning en viktig strategi, liksom att fortsatt sträva efter att ersätta fossila bränslen och uran med förnybara bränslen. / National sector responsibility legislation places specific obligations on Swedish sector authorities to handle environmental issues within their sector. Because of this responsibility, there is a need to map environmental impacts from sectors and to identify key problems and strategies to reduce impacts in each sector. Agriculture and energy are two sectors causing severe environmental impacts, and these are therefore interesting as case studies. Employing a systems perspective when exploring impacts and options for their reduction ensures that problems are not simply shifted in time or space or between problems, but are considered in a holistic manner. Using this perspective, indirect effects such as changes upstream or downstream of the production chain, as well as among consumers, can be considered when seeking strategies to reduce environmental impacts in a sector. A method to investigate environmental impacts from a sector was developed and tested in the cases of agriculture and energy (Papers I and II). The method was based on environmentally extended Input-Output Analysis (IOA) and Life Cycle Assessment (LCA). IOA-data from Swedish Environmental Accounts were used as the starting point for the inventory. Such data provide information on direct and indirect impacts from the sector. To capture those aspects not included in the Environmental Accounts, the Swedish Environmental Quality Objectives were subsequently used as a checklist, and information on the missing aspects was obtained from literature. For further processing of the data, characterisation and weighting methods from LCA methodology were used to identify hotspots, i.e. the most important problems. The results showed that biodiversity, greenhouse effect, eutrophication, use of non-renewable resources and toxicity were potential hotspots in the agriculture sector. In the energy sector, the hotspots were air quality, greenhouse effect, use of non-renewable resources and toxicity. Analysis of sector policies (Paper III) showed that both sectors are focusing on some of the hotspots identified, but other important problems are not receiving sufficient attention. In the agriculture sector, the focus is principally on biodiversity and toxicity, while the energy sector mainly focuses on issues of climate change and non-renewable resources. A second hybrid IOA-LCA method (Energy Analysis Programme, EAP) was employed to study direct and indirect use of energy carriers in households (Papers IV and V). Through a combination of IOA and process data, the energy intensity (energy per monetary unit, e.g. MJ/SEK) of a large number of goods and services was calculated. When combined with information on household expenditure, these data provided information on total household use of fuels and electricity and provided insights into spending patterns that could result in lower energy intensity. A final study investigated the significance of reducing food losses as a strategy to reduce environmental impacts from the food sector (Paper VI). The results from the studies with a consumer perspective were used to identify how consumers can contribute to reducing environmental impacts in the two sectors investigated. For agriculture, consumers can help reduce impacts through reduced consumption of animal products, while for energy, reduced energy use in households is important, as is further substitution of fossil fuels. / QC 20110124

<p>Det särskilda sektorsansvaret är en ordning inom miljöpolitiken som innebär att varje sektor har ansvar för att hantera de miljöproblem som orsakas inom sektorn. På grund av detta ansvar finns ett behov av att kartlägga miljöproblem från sektorer, att identifiera de viktigaste problemen och att hitta strategier för att minska miljöpåverkan. Jordbrukssektorn och energisektorn är två sektorer som orsakar stor miljöpåverkan, vilket gör dem intressanta som fallstudier.</p><p>För att undersöka miljöpåverkan och möjligheten att minska denna i de båda sektorerna används ett systemanalytiskt perspektiv. Ett sådant angreppssätt ger möjlighet att analysera frågorna på ett mer genomgripande sätt, så att problemen inte endast förflyttas och istället skapar problem på andra håll i världen eller för framtida generationer, eller att ett problem reduceras medan ett annat istället ökar. Med ett systemperspektiv kan även indirekta effekter inkluderas när strategier för minskad miljöpåverkan i sektorn analyseras. De indirekta effekterna omfattar påverkan som sker uppströms och nedströms produktionskedjan, liksom påverkan från konsumenter.</p><p>En metod för att bedöma miljöpåverkan från en sektor har utarbetats och testats på jordbruks- och energisektorn (Artikel I och II). Metoden är en hybridmetod baserad på miljöexpanderad input-output analys (IOA) och livscykelanalys (LCA). IOA-data från Miljöräkenskaperna används som utgångspunkt för inventeringen. Dessa data ger information om både direkt och indirekt miljöpåverkan från sektorn. För att fånga även sådana miljöaspekter som inte omfattas av miljöräkenskaperna används sedan de svenska miljökvalitetsmålen som en checklista, och information om den miljöpåverkan som inte finns med i IOA hämtas från litteraturen. För vidare hantering av den insamlade informationen om utsläpp och resursanvändning används karaktäriserings- och värderingsmetoder från LCA-metodologin. Därigenom kan s.k. hotspots, dvs de viktigaste problemen, identifieras.</p><p>Baserat på denna hybridmetod blev resultatet att i jordbrukssektorn är de viktigaste frågorna biologisk mångfald, växthuseffekt, övergödning, användning av icke-förnybara resurser och troligen även toxicitet genom användningen av bekämpningsmedel. I energisektorn är de viktigaste problemen luftkvalitet, växthuseffekt, användning av icke-förnybara resurser och toxicitet.</p><p>En analys av policies inom sektorerna (Artikel III) visar att både jordbruks- och energisektorn fokuserar delvis på de problem som identifierats som hotspots i sektorsanalyserna, men att vissa av de viktiga problemen inte ägnas så stor uppmärksamhet. I jordbrukssektorn är fokus huvudsakligen riktat mot biologisk mångfald och toxicitet, medan energisektorn framför allt fokuserar på växthuseffekt och användning av icke-förnybara resurser.</p><p>En andra IOA-LCA hybridmetod, Energy Analysis Programme, har använts för att studera hushållens direkta och indirekta energianvändning (Artikel IV och V). Genom en kombination av IOA och processdata kan energiintensiteten (dvs. energi per monetär enhet, MJ/SEK) beräknas av ett stort antal varor och tjänster. När dessa beräkningar kombineras med information om hur ett hushåll spenderar sin inkomst kan hushållens totala energianvändning beräknas. Beräkningarna ger också information om hur inkomsten kan spenderas på mer energisnåla sätt. En ytterligare studie gjordes för att visa på betydelsen av minskat livsmedelssvinn som strategi för minskad miljöpåverkan inom livsmedelssektorn (Artikel VI). Resultaten från studierna med konsumentperspektiv kan användas för att identifiera strategier för hur konsumenterna kan bidra till minskad miljöpåverkan i de båda fallsektorerna. För jordbrukssektorns del kan konsumenterna bidra till minskad miljöpåverkan framför allt genom en minskad konsumtion av animalier. När det gäller energisektorn är minskad energianvändning en viktig strategi, liksom att fortsatt sträva efter att ersätta fossila bränslen och uran med förnybara bränslen.</p> / <p>National sector responsibility legislation places specific obligations on Swedish sector authorities to handle environmental issues within their sector. Because of this responsibility, there is a need to map environmental impacts from sectors and to identify key problems and strategies to reduce impacts in each sector. Agriculture and energy are two sectors causing severe environmental impacts, and these are therefore interesting as case studies.</p><p>Employing a systems perspective when exploring impacts and options for their reduction ensures that problems are not simply shifted in time or space or between problems, but are considered in a holistic manner. Using this perspective, indirect effects such as changes upstream or downstream of the production chain, as well as among consumers, can be considered when seeking strategies to reduce environmental impacts in a sector.</p><p>A method to investigate environmental impacts from a sector was developed and tested in the cases of agriculture and energy (Papers I and II). The method was based on environmentally extended Input-Output Analysis (IOA) and Life Cycle Assessment (LCA). IOA-data from Swedish Environmental Accounts were used as the starting point for the inventory. Such data provide information on direct and indirect impacts from the sector. To capture those aspects not included in the Environmental Accounts, the Swedish Environmental Quality Objectives were subsequently used as a checklist, and information on the missing aspects was obtained from literature. For further processing of the data, characterisation and weighting methods from LCA methodology were used to identify hotspots, i.e. the most important problems.</p><p>The results showed that biodiversity, greenhouse effect, eutrophication, use of non-renewable resources and toxicity were potential hotspots in the agriculture sector. In the energy sector, the hotspots were air quality, greenhouse effect, use of non-renewable resources and toxicity.</p><p>Analysis of sector policies (Paper III) showed that both sectors are focusing on some of the hotspots identified, but other important problems are not receiving sufficient attention. In the agriculture sector, the focus is principally on biodiversity and toxicity, while the energy sector mainly focuses on issues of climate change and non-renewable resources.</p><p>A second hybrid IOA-LCA method (Energy Analysis Programme, EAP) was employed to study direct and indirect use of energy carriers in households (Papers IV and V). Through a combination of IOA and process data, the energy intensity (energy per monetary unit, e.g. MJ/SEK) of a large number of goods and services was calculated. When combined with information on household expenditure, these data provided information on total household use of fuels and electricity and provided insights into spending patterns that could result in lower energy intensity. A final study investigated the significance of reducing food losses as a strategy to reduce environmental impacts from the food sector (Paper VI). The results from the studies with a consumer perspective were used to identify how consumers can contribute to reducing environmental impacts in the two sectors investigated. For agriculture, consumers can help reduce impacts through reduced consumption of animal products, while for energy, reduced energy use in households is important, as is further substitution of fossil fuels.</p>

Packaging has been on the environmental agenda for decades. It has been discussed and debated within the society mainly as an environmental problem. Production, distribution and consumption of food and drinks contribute significant to the environmental impact. However, consumers in the EU waste about 20% of the food they buy. The function of packaging in reducing the amount of food losses is an important but often neglected environmental issue. This thesis focuses on the functions of packaging that can be used to preserve resources efficiently and reduce the environmental impact of the food-packaging system. The service perspective is used to increase knowledge about consumer interaction with packages. Fifteen packaging attributes, for example, ‘easy to empty’, ‘hygienic’ and ‘contain the right quantity’, were identified as influencing the amount of food losses at the consumer. The result showed that there are potentials to both increase consumer satisfaction and decrease the environmental impact of the food-packaging system, when new packaging design reduces food losses. A model was developed that calculates the balance of environmental impact between reduction of food losses, and more packaging material. The result showed that it can be environmentally motivated to increase the environmental impact of packaging, if the amount of food losses is reduced. This is especially true for food items with high environmental impact, e.g. meat and dairy products, and for food items that have a high share of loss, e.g. bread. I have also explored to what extent packaging can influence food losses in households. The study showed that about 20% to 25% of household food waste was related to packaging. The households noted three packaging attributes as the main causes for food losses; ‘too big packaging’, ‘difficult to empty’ and ‘best-before-date’. Finally there is a discussion of packaging research in the context of sustainability principles, and suggestions for further research. / <p>Paper IV was still a manuscript at the time of the thesis defense.</p>

Nos países em desenvolvimento, como o Brasil, a secagem de produtos agrícolas com uso de secador solar representa uma alternativa promissora de baixo custo, reduzindo perdas e agregando valor aos produtos. Porém, devido à natureza periódica da radiação solar e das condições do tempo, nem sempre é viável sua utilização. Dessa forma, o objetivo do trabalho foi a modelagem de um sistema auxiliar de armazenagem de energia térmica (SAET) em um secador solar, cuja finalidade é armazenar energia durante o dia para ser utilizada conforme necessário. Com base em registros de temperatura e umidade relativa, ambas do ar, de um secador solar, foi feito um estudo da termodinâmica dos processos envolvidos, a fim de propor meios para o dimensionamento do SAET. Foram explorados a estimativa do fluxo de massa de ar no secador, a modelagem da temperatura em função da radiação, e o dimensionamento para diferentes modos de operação do SAET, considerando o sistema ideal. Este dimensionamento tratou tanto do caso de fornecimento contínuo de fluxo de água preaquecida, como de uso de automação para controlar o fluxo. A estimativa de fluxo de ar no secador se aproximou de valores típicos encontrados na literatura. O dimensionamento do sistema, embora considerado ideal, mostra que a utilização do SAET melhora o desempenho do secador, servindo como parâmetro para melhor compreender o comportamento das variáveis durante seu funcionamento. / In developing countries such as Brazil, drying of agricultural products by using solar dryer is a promising low cost alternative to reduce losses and add value to products. However, due to periodic behavior of solar radiation and weather conditions, the use of solar drier is not always feasible. The objective of this study is to model an auxiliary thermal energy storage (ATES) in a solar drier, aiming to store energy during the day to be used as needed. Based on both air temperature and relative humidity records of a solar dryer, the thermodynamics of the underlying processes was studied in order to propose means for designing the ATES. It was addressed the estimative of the air mass flow in the dryer, the modeling of the temperature as a function of the radiation, and the designing of the ATES for different modes of operation, considering the optimal system. The designing dealt with both the continuous supply of preheated water flow and the use of automation for controlling the flow. The estimated air flow in the dryer approached typical values found in the literature. The designing of the system, although considered ideal, shows that the use of ATES improves the drying performance, serving as a parameter to better understand the behavior of variables during operation.

Nos países em desenvolvimento, como o Brasil, a secagem de produtos agrícolas com uso de secador solar representa uma alternativa promissora de baixo custo, reduzindo perdas e agregando valor aos produtos. Porém, devido à natureza periódica da radiação solar e das condições do tempo, nem sempre é viável sua utilização. Dessa forma, o objetivo do trabalho foi a modelagem de um sistema auxiliar de armazenagem de energia térmica (SAET) em um secador solar, cuja finalidade é armazenar energia durante o dia para ser utilizada conforme necessário. Com base em registros de temperatura e umidade relativa, ambas do ar, de um secador solar, foi feito um estudo da termodinâmica dos processos envolvidos, a fim de propor meios para o dimensionamento do SAET. Foram explorados a estimativa do fluxo de massa de ar no secador, a modelagem da temperatura em função da radiação, e o dimensionamento para diferentes modos de operação do SAET, considerando o sistema ideal. Este dimensionamento tratou tanto do caso de fornecimento contínuo de fluxo de água preaquecida, como de uso de automação para controlar o fluxo. A estimativa de fluxo de ar no secador se aproximou de valores típicos encontrados na literatura. O dimensionamento do sistema, embora considerado ideal, mostra que a utilização do SAET melhora o desempenho do secador, servindo como parâmetro para melhor compreender o comportamento das variáveis durante seu funcionamento. / In developing countries such as Brazil, drying of agricultural products by using solar dryer is a promising low cost alternative to reduce losses and add value to products. However, due to periodic behavior of solar radiation and weather conditions, the use of solar drier is not always feasible. The objective of this study is to model an auxiliary thermal energy storage (ATES) in a solar drier, aiming to store energy during the day to be used as needed. Based on both air temperature and relative humidity records of a solar dryer, the thermodynamics of the underlying processes was studied in order to propose means for designing the ATES. It was addressed the estimative of the air mass flow in the dryer, the modeling of the temperature as a function of the radiation, and the designing of the ATES for different modes of operation, considering the optimal system. The designing dealt with both the continuous supply of preheated water flow and the use of automation for controlling the flow. The estimated air flow in the dryer approached typical values found in the literature. The designing of the system, although considered ideal, shows that the use of ATES improves the drying performance, serving as a parameter to better understand the behavior of variables during operation.