Utifrån rådande forskning och rapporter från Skolverket framstod det att det funnits och fortfarande finns brister i hur lärare ställer frågor under matematiklektioner. Det finns också studier som visar på hur lärare följer upp elevers svar och skapar diskussioner under lektionerna. Därför syftar denna studie till att studera vilka frågetyper som ställs under matematiklektioner samt hur lärare följer upp elevers svar. För att göra detta genomfördes strukturerade icke-deltagande observationer under 14 lektioner med sex stycken olika lärare. Insamlad data tolkades sedan utifrån Emanuelssons (2001) ramverk där frågor kan delas in i tre olika zoner, stoffzonen, den konceptuella zonen samt den proceduriella zonen. Frågor i stoffzonen behandlar frågor där eleven kan använda sig av memorerade fakta eller presenterar sina tankar i korta svar. Den konceptuella zonen ställer frågor där eleven behöver redogöra för sina tankar kring uträkningar och matematiska problem. Frågor i den proceduriella zonen fokuserar på att elever ska presentera tankar kring val av metod eller presentation. Uppföljning av svar ställdes mot studier där det visades att argumentation och delaktighet kunde skapa motivation och en bättre chans till inlärning hos eleverna. Studien visade att det i likhet med andra studier i samma område ställdes en hög andel frågor inom stoffzonen (93 %) och att inga frågor under matematiklektionerna ställdes inom den proceduriella zonen. Studien visade också att det inom stoffzonen och den konceptuella zonen gick att särskilja underkategorier. Inom stoffzonen är dessa begrepps- och tillämpningsfrågor, uträkningsfrågor samt korta analysfrågor. Inom den konceptuella zonen var kategorierna redogörande analysfrågor och fel svar, hur tänker eleven? Av dessa underkategorier var begrepps- och tillämpningsfrågor och uträkningsfrågor de vanligaste sett till det totala antalet frågor (73 %). Lärarna visade sig följa upp på elevernas svar med ett fokus att föra lektionen framåt. Elevernas svar togs till vara på om svaren var på den nivå som lektionen vid det tillfället handlade om. Det kunde urskiljas fem kategorier av uppföljningstyper, dessa var: att värdera rätt eller fel, förtydligande till elev eller helklass, hålla sig till fokusområde, motfråga till klassen samt ny uppgift. Den sista kategorin ny uppgift skiljde sig från de övriga till utförande men också tack vare att det endast var en av lärarna som arbetade med den metoden. Studiens slutsats var att det i likhet med tidigare studier fortfarande är så att de frågetyper som visar sig under matematikundervisningen är sådan som fokuserar på korta svar där läraren följer upp om det är rätt eller fel.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-40279 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Andersson, Mikael, Andersson, Jimmy |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.002 seconds