Sitcoms uppgift är att förmedla humor genom att representera stereotyper i samhället (Millis, 2005). Vissa forskare har en mer positiv ingång till användandet av stereotyper i sitcoms (Marcin, 2011), medan andra ställer sig kritiska till det (Biagi, 2001). Den kritiska ingången motiveras med att stereotyper felrepresenteras. Aktuella debatter har bidragit till diskussioner som påvisar att vi lever i ett “PK-samhälle”, där det inte längre är accepterat att skämta om allt (Sharf, 2023). Syftet med denna studie är att studera och jämföra mottagandet av skämt om stereotyper i sitcoms, i olika generationer och vid olika grader av seriekännedom. Detta görs genom en kombination av semistrukturerade intervjuer och receptionsanalys där fem utvalda scener från tv- serien Friends representerar de olika stereotyperna; etnicitet, objektifiering, genus, kroppsideal samt klass. Dessa används för att kunna läsa av tittarens reaktioner och anledningen till dessa, för att sedan kunna ta reda på hur väl sitcoms har åldrats. Studien utförs med stöd i de teoretiska ramverken: stereotyper, representation, receptionsteori, polysemi, intersektionalitet, humorteorier och fandom. Deltagarna i studien var fyra personer födda 1981-2005, benämns “Generation A”, samt fyra personer födda 1945-1980, benämns “Generation B”. Hälften av deltagarna i varje generation har seriekännedom och andra hälften har inte det. Genom att undersöka mottagande av stereotyper i sitcomen Friends mellan generationer kan det påvisa om sitcomen åldrats väl, samt om mottagandet påverkas av seriekännedom eller ytterligare faktorer. Studien resulterade i att mottagandet varierade på grund av respondenternas tidigare bakgrund och erfarenheter samt seriekännedom. Den humoristiska faktorn utgörs av element som överraskning, igenkänning, att känna sig överlägsen en person eller situation samt att ha undertryckta känslor och rädslor. Vid avfärdade skämt hittades bakomliggande faktorer som avsaknad av seriekännedom, överraskningsmoment samt konsekvenser av problematiska skämt. Viss skillnad kunde ses i hur de olika generationerna resonerade och värderade stereotyper, men båda generationerna enades i att majoriteten av de stereotypa skämten inte hade fungerat i dagens “PK-samhälle”. Den tydligaste avvikandet i mottagandet var på stereotypen klass där samtliga respondenter accepterade skämt om detta. Baserat på resultatet dras slutsatsen att sitcomen inte åldrats väl. / The task of the sitcom is to convey humor by representing stereotypes in society (Millis, 2005). Some researchers have a more positive approach to the use of stereotypes in the sitcom (Marcin, 2011), while others are critical of it (Biagi, 2001). The critical input is justified by the misrepresentation of stereotypes. Current debates have contributed to discussions that show that we live in a "politically correct society", where it is no longer acceptable to joke about all topics (Sharf, 2023). The aim of this study is to examine and compare the reception of jokes about stereotypes in sitcoms, in different generations and at different degrees of serial knowledge. This is done through a combination of semi-structured interviews and reception analysis where five selected scenes from the tv series Friends represent the different stereotypes; ethnicity, objectification, gender, body ideals and class. These are used to read the viewer's reactions and the reason for these, in order to then find out how well the sitcom has aged. The study is carried out with support in the theoretical frameworks: stereotypes, representation, reception theory, polysemy, intersectionality, humor theories and fandom. Participating in the study were four people born 1981-2005, labeled “Generation A”, and four people born 1945-1980, labeled “Generation B”. Half of the participants in each generation have serial knowledge and the other half do not. By examining the reception of stereotypes in the sitcom Friends between generations, it can show whether a sitcom has aged well, and whether the reception is influenced by series awareness or additional factors. The result of the study shows that the reception varied due to the respondents' previous background and experiences as well as serial knowledge. The humorous factor consists of elements such as surprise, recognition, feeling superior to a person or situation, and having repressed emotions and fears. If jokes were dismissed, underlying factors such as lack of serial knowledge, elements of surprise and consequences of problematic jokes were found. Some differences appeared in how the generations reasoned and valued the stereotypes, but both generations agreed that the majority of the stereotypical jokes had not worked in today's “politically correct society". The clearest deviation in reception was regarding the stereotype class where all respondents accepted jokes about this. Based on the results, it is concluded that sitcoms have not aged well.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-95440 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Andersson, Linnéa, Axelsson, Emma |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds